Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Omkring hälften av det svenska fisket på sill och makrill i Nordsjön sker i vad som blir brittiska vatten efter brexit. Arkivbild Bild: SPF/PO Handout/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fiskeindustrin bävar för brexitkrasch

En våg av tullar och handelshinder väntar om britterna kraschar ut ur EU om tolv veckor. Ett fiskeavtal måste komma på plats snabbt, annars hotar fiskekrig varnar Reine Johansson på producentorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF).

Hoten om stridsåtgärder är redan tydliga från utsatta franska fiskare.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

-Om vi förhindras att fiska i brittiska vatten kommer vi stoppa försäljningen av brittisk fisk i Frankrike. Våra fiskare kommer att stoppa lastbilarna, säger den franska fiskaren Eric Gosselin till den brittiska tidningen The Sun.

Konflikten handlar om de fiskrika vattnen runt de brittiska öarna, där svenska fiskare och kollegor från andra EU-länder i dag står för merparten av fisket.

Som att vrida tillbaka klockan

Kollegor i Storbritannien har samtidigt varit pådrivande i brexitprocessen i flera år och högljutt kritiserat den brittiska regeringen för att ha varit för mjuk i fiskefrågan i förhandlingarna med Bryssel.

Svenska branschföreträdare hoppas trots det höga tonläget på en diplomatisk lösning.

-Även om Storbritannien skulle krascha ut ur EU måste britterna sätta sig ned väldigt snabbt med EU-kommissionen och förhandla, säger Reine Johansson.

Han var tidigare ordförande i branschorganisationen Sveriges fiskare, men är numera verksam som förhandlare för Swedish Pelagic Federation (SPF), som organiserar svenska fiskare som riktar in sig på fiske av sill, skarpsill och makrill.

I fjol drog svenska fiskefartyg upp cirka 12 procent av sin fångst i vad som enligt internationell havsrätt blir brittiska vatten efter brexit. För det svenska sill- och makrillfisket i Nordsjön handlar det om ungefär hälften av dagens fångster.

-För de som är berörda är det här en jättestor fråga, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Att från brittisk sida ensidigt börja sätta fiskekvoter vore att vrida tillbaka klockan 50–60 år, enligt Johansson.

-Det går inte, säger han och varnar bland annat utfiskade bestånd och en hård smäll mot dagens europeiska fiske- och processindustri.

Går inte att flytta

Det går inte heller att flytta det svenska fisket till andra områden, som Skagerak – vare sig det pelagiska fisket efter makrill och sill eller det så kallade demersala fisket nära botten efter fisk som torsk och kolja.

Johansson påminner även om att brittiska fiskare samtidigt är beroende av den europeiska processindustrin och EU-marknaden för att få avsättning för sina fångster. I dagsläget går cirka 70 procent av all fisk som brittiska båtar drar upp till export.

Risken för att Storbritannien ska krascha ut ur EU utan ett utträdesavtal har ökat sedan premiärminister Boris Johnson tog över efter Theresa May i sommar, enligt Hans Dahlgren.

-Och kraschar britterna ut ur EU den 1 november då upphör vår rätt att fiska i deras vatten, konstaterar han.

"Ingen bra start"

Enligt Dahlgren finns det ett färdigt utkast till tillfälligt fiskeavtal, för att snabbt kunna reglera fiskekvoterna i det omstridda området efter en brexitkrasch. Men det skulle bara gälla under en kortare omställnings- eller förhandlingsperiod.

-Det kräver ju också att britterna är med på detta och de har inte velat säga något om det ännu, säger Dahlgren.

På längre sikt är det enligt EU-ministern svårt att bedöma om svenska fiskare kan räkna med tillträde till brittiska vatten.

-Vid ett oordnat utträde blir det ingen bra start för att förhandla den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Det blir svårt att direkt, dagen efter en krasch ut ur EU, sätta sig ned med bevarat förtroende för varandra.

Joakim Goksör/TT

Storbritanniens nytillträdda regering, med premiärminister Boris Johnson, har sagt att de lämnar EU med eller utan ett utträdesavtal den 31 oktober. Skulle det bli utan avtal, vilket brukar beskrivas som en brittisk krasch ut ur EU, skulle det omedelbart leda till en tullmur mellan EU och Storbritannien.

Handelshinder, byråkrati och trögare transporter skulle snabbt höja priserna på allt som i dag skickas tullfritt fram och tillbaka mellan Storbritannien och andra EU-länder. En brittisk krasch ut ur EU skulle efter en övergångsperiod på ett år även skapa stor osäkerhet kring sociala förmåner och villkor för britter som bor i EU och EU-medborgare i Storbritannien – däribland cirka 100 000 svenskar.

EU har hittills stängt dörren för en omförhandling av utträdesavtalet med Storbritannien, trots att Theresa Mays regering flera gånger fick avtalet avvisat i det brittiska parlamentet.

I det hittills ratade utträdesavtalet finns uppgörelsen om den brittiska prislappen, för att de lämnar EU, på 39 miljarder pund. Där finns även skrivningar om medborgerliga rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa: Den för många britter så känsliga frågan om hur gränsen mellan Irland och Nordirland ska hanteras efter brexit är också med i avtalet.

Vid sidan av utträdesavtalet finns ett utkast till en politisk deklaration, som ses som startpunkten för förhandlingar om någon form av frihandelsavtal eller tullunion mellan EU och Storbritannien framöver.