- Att vi skulle ha något sorts race till botten när det gäller reglering av finansmarknaderna, det kommer den svenska regeringen inte att ge sig in i. Inte med de erfarenheter vi har från 1990-talskrisen, där vi bland annat fick rädda just Nordea med skattebetalarnas pengar, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.
Hon tillägger att minskad reglering ökar riskerna för nya bankkriser.
- Vi kommer inte konkurrera med slapp reglering. Däremot ska vi ha väl avvägda regler och avgifter, naturligtvis. Och generellt ska det finnas goda villkor att bedriva verksamhet i Sverige, säger hon.
Nordea skulle vinna
Uttalandet görs sedan Finlands statsminister Juha Sipilä efter samtal med Nordea-företrädare aktivt gett sig in i dragkampen om bankens huvudkontor med en kommentar om att Nordea skulle vinna på att vara baserat i eurozonen.
Sipiläs koalitionsregering har sedan i april ihop med centralbanken i Helsingfors drivit en arbetsgrupp för att säkra en stabil och förutsägbar bankreglering i eurolandet för Nordea. Den finländska oppositionsledaren Antti Rinne (S) har tagit intryck och talar om ett samförstånd i frågan.
Nordeas hot om att flytta huvudkontoret från Stockholm framfördes av koncernchef Casper von Koskull och styrelseordförande Björn Wahlroos tidigare i år. Det kom sedan den rödgröna regeringen tagit fram ett förslag om en höjd resolutionsavgift för banker i Sverige.
Ett besked om det blir en flytt eller inte har av von Koskull utlovats före sommaren.
Stopp för mer reglering
Tidigare i veckan sade den danska näringsministern Brian Mikkelsen i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg att man kommer sänka avgifter och skatter och sätta stopp för mer bankreglering om Nordea flyttar till Danmark.
Den rödgröna regeringens förslag om en höjd resolutionsavgift, av banklobbyister brännmärkt som en förtäckt skatt, kom sedan en sågad höjning av arbetsgivaravgiften för banker dragits tillbaka. Magdalena Andersson vill inte ange någon tidpunkt för när beredningen av förslaget som nu ligger kan vara klar.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson tycker att regeringen föreslagit höjningen utan motivering och att man därmed missbrukar resolutionsavgiften.
- Jag hade varit emot höjningen även utan Nordeas reaktion. Regeringen förfuskar och missbrukar resolutionsavgiften bara för att snabbt kunna ersätta en annan skatt som man inte fick igenom. Det är allvarligt, tillägger han.
Fakta: De omstridda avgifterna
De svenskbaserade bankernas resolutionsavgifter, som nyligen höjdes, slår särskilt hårt mot Nordea efter det att banken konsoliderat all nordisk verksamhet under det svenska bolaget.
Avgifterna, som motiveras av att regeringen vill kunna skydda skattebetalare för kostnader vid en finanskris, är omstridda. Pengarna som dras in kan användas av regeringen inom andra utgiftsområden och banklobbyn kallar avgiften en förtäckt bankskatt.
Den föreslagna höjningen skulle dra in 3 miljarder kronor extra 2018 och 6 miljarder extra per år därefter. I dagsläget uppgår avgifterna till sammanlagt 7 miljarder.