Sverige har råd med både smör och kanoner, enligt Lars Heikensten. Bedömningen görs sedan Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari skapat ett brett stöd för att höja den svenska statens försvarsutgifter till 2 procent av BNP.
Metaforen smör eller kanoner är en klassisk nationalekonomisk tankefigur, där man ställer försvarsutgifter mot välfärd när det ska göras budgetprioriteringar.
"Betydligt mer smör än kanoner"
Enligt Försvarsmakten kan försvarsutgifterna lyftas till 2 procent av BNP – ett Natovillkor – till 2028. I kronor och ören skulle det innebära en nivåhöjning på totalt cirka 30 miljarder kronor eller med 5 miljarder kronor per år.
TT: Nu blir det kanoner. Hur blir det med smöret?
– I det budgetförslag som har lagts finns det ganska omfattande stöd till pensionärer och till hushållen för att klara energiprishöjningarna. Och det där är av betydligt större omfattning än vad som förefaller ligga i korten när det gäller försvaret, säger Heikensten.
– Så om vi ska använda den metaforen, än så länge är det betydligt mer smör än kanoner. Så är det ju, tillägger han.
Han tonar samtidigt ned effekterna på framtida reformutrymme från de högre försvarsutgifter som nu vankas.
– Vi tycker att de borde kunna rymmas inom vad som är normala prioriteringar.
Samtidigt är han kritisk till att överskottsmålet inte nås i budgeten för 2022. Trots att "ekonomin är i balans" avviker budgeten från överskottsmålet med nästan en procentenhet. Dessutom, det som borde vara en budgeteringsmarginal på 1,5 procent av utgifterna – eller 23 miljarder kronor i överskott – ser ut att bli ett underskott på 7 miljarder.
Besparingsåtgärder i höst
Det är alla förslag och beslut vid sidan om den ordinarie budgetprocessen som ställer till det, enligt Heikensten. Inte minst då många av dem är finansierade med lån i stället för med neddragningar på andra budgetposter.
– Om inget oförutsett inträffar är det rimligt att det kommer att behövas besparingsåtgärder i höst för att leva upp till utgiftstaket, säger Heikensten.
Men så ser det inte ut. I stället är det valår och nya ändringsbudgetar som inte ryms inom riktlinjerna på gång.
– Sammantaget ger det här en bild av att det finanspolitiska ramverket utmanas, säger Heikensten.
Heikensten vill inte ge Magdalena Andersson något slutbetyg som finansminister och han avstår även från att direkt recensera efterträdaren Mikael Dambergs prestationer hittills.
Delat ansvar
Han tillägger att när det gäller ansvaret för avstegen från det finanspolitiska ramverket faller det även på oppositionen, som i riksdagen drivit igenom sina budgetförslag.
– Regeringen har naturligtvis ett särskilt ansvar. De lägger fram propositionerna och det är i första hand de vi diskuterar och där uppnås inte överskottsmålet och där hotas utgiftstaket, säger han.
– Samtidigt har riksdagen tagit över och drivit igenom sin ekonomiska politik och den har ju haft samma brister. I den meningen är ansvaret delat mellan regering och riksdag, tillägger han.
Fakta: Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket består av principer som riksdagen klubbat som vägledande för en långsiktigt hållbar finanspolitik. Det består av fyra grundläggande riktmärken:
Överskottsmålet säger att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga överskottet i budgeten, i genomsnitt ska uppgå till 0,33 procent av BNP under en konjunkturcykel.
Skuldankaret säger att den offentliga sektorns sammanlagda bruttoskuld på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP.
Finanspolitiken ska dessutom bedrivas inom ramarna för ett så kallat utgiftstak som fastställs av riksdagen. I den ska det finnas en budgetmarginal på 1,5 procent av de offentliga utgifterna (cirka 23 miljarder kronor just nu).
Kommuner och regioner ska budgetera för ett resultat i balans. Avsteg får tillfälligt göras om det finns "synnerliga skäl".
Målnivåerna när det gäller överskott och skuld ska ses över var åttonde år. Senaste översynen klubbades av riksdagen 2019. I årets rapport underkänner Finanspolitiska rådet de argument som hittills anförts i debatten för att göra om det finanspolitiska ramverket innan den planerade översynen, som ska vara klar 2027.
Ett område där det skulle kunna finnas skäl är klimatsatsningar. En preliminär skattning gjord av rådet visar att det kan handla om offentliga investeringar för 25-45 miljarder kronor per år i 10-20 års tid, för att nå uppsatta klimatmål. Men det krävs ett bättre beslutsunderlag för att gå vidare med justerade målnivåer på grund av detta, enligt rådet.
Källa: Finanspolitiska rådet