Kommersiella fastighetsbolag tendens till överbelåning har i flera år pekats ut som en risk för den svenska finansiella stabiliteten – inte minst av tillsynsmyndigheten Finansinspektionen (FI).

Det kom därför inte som en chock när myndigheten i sin senaste stabilitetsrapport uppmanade fastighetsbolagen att minska skuldsättningen.

– Flera högt belånade fastighetsföretag behöver minska sin skuldsättning. Det kan de exempelvis göra genom att ta in mer eget kapital, sälja av tillgångar och använda vinster till att amortera på sina skulder, säger generaldirektör Daniel Barr enligt ett pressmeddelande.

SBB:s börsvärde rasat mer än 90 procent

Sedan Riksbanken började att höja styrräntan i fjol har flera fastighetsbolag tampats mot en allt för hög belåningsgrad. Fastighetsbolaget SBB har blivit det kändaste fallet, och har fått se börsvärdet rasa med över 90 procent från toppen i november 2021. I måndags meddelade SBB att bolaget öppnar upp för en försäljning av enskilda delar eller till och med hela bolaget.

I en tidigare artikel i GP varnade Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi, att en förvärrad kris i fastighetssektorn kan få ”oöverstigliga konsekvenser”. Sveriges finansmarknadsminister, Niklas Wykman (M), ser dock inga skäl till oro – i alla fall inte i dagsläget.

– Det vi ser nu är ett normaliseringsläge där räntorna stiger snabbt, vilket sätter press på både hushåll och företag – men i grunden är Sverige starkt. Det finns marginaler i de offentliga finanserna, vi har låg offentlig skuldsättning och vi har lönsamma och välkapitaliserade banker.

Tror du att krisen bland de kommersiella fastighetsbolagen kan sprida sig till andra sektorer?

– Det är inte bedömningen nu. Men man ska vara medveten om att det alltid kan uppstå kriser och problem i ekonomin, då ska man ha beredskap att hantera dem.

I fredags skrev Vänsterpartiet en debattartikel i Dagens industri där partiledaren Nooshi Dadgostar och den ekonomisk-politiske talespersonen Ali Esbati argumenterade för att regeringen ”måste snabbutreda en statlig förköpsrätt” på samhällsviktiga fastigheter som ägs av privata bolag. Detta med anledning till krisen i SBB, och det faktum att bolaget äger hundratals skolor, polisstationer och äldreboenden som sedan hyrs tillbaka till kommunerna.

Wykman: Värnar den svenska stabiliteten

Enligt Niklas Wykman är statens roll att se till att värna om den finansiella stabiliteten, och anser att Vänsterpartiet argumenterar utifrån partiets ideologi.

– Att nationalisera olika typer av privat egendom, det är en mycket ideologisk diskussion. Men den som äger samhällsviktiga byggnader förväntas också ta ett samhällsansvar.

Tycker du att bolagen gör det?

– Det beror givetvis på hur man definierar ansvar, men det är klart att det handlar om att vara långsiktiga, att man har en trovärdig relation med hyresgästerna och så vidare. Det är väldigt viktigt att bolagen tar det ansvaret.

Efter att nyheten kom att SBB öppnar upp till försäljning har frågan väckts – vilken aktör kommer att ta över ägandet av hundratals samhällsviktiga byggnader i Sverige? Enligt finansmarknadsministern har regeringen varit i kontakt med potentiella köpare av samhällsfastigheter, utan att nämna SBB:s fastigheter specifikt, och menar att det finns ett intresse.

– Det finns ett intresse för svenska fastigheter, både från institutionella och icke-institutionella investerare. Så långt som det är möjligt bör detta hanteras på marknadsmässig grund, säger Niklas Wykman.

Om bolagen vill sälja samhällsfastigheter som har kommuner och stat som hyrestagare till säkerhetspolitiskt riskabla aktörer, skulle regeringen kunna stoppa en sådan försäljning?

– Om det skulle ske saker som skulle vara ett hot mot Sverige, då kan riksdag och regering tillsammans agera snabbt. Vi har både en bred och djup verktygslåda för sådant.

LÄS OCKSÅ: SBB:s resa – från folkaktie till kris och eventuell försäljning

LÄS OCKSÅ: FI: Risk för nya prisfall på bostäder

LÄS OCKSÅ: SBB till salu – helt eller i delvis

TEXT

Följ

Joel Arvidsson

[email protected]

Följ