Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Fina fisken in på bara skinnet

I en inte alltför avlägsen framtid kan vi äta odlad havskatt och använda skinnet till handväskan, enligt forskaren Susanne Eriksson som är med på Swedish Maritime Day.

På tisdag sjösätts Swedish Maritime Day på Lindholmen Science Park. En nationell kraftsamling för alla som på något sätt livnära sig av havet eller kusten.

Politiker, tjänstemän, forskare och företag möts över gränserna för att vaska fram innovativa samarbeten som ska ge jobb och tillväxt i framtiden.

En av 70 som ska hålla föredrag är forskaren Susanne Eriksson, docent vid Institutionen för Biologi och Miljövetenskap. Hennes ämne på konferensen är nya arter och tekniker för marin fiskodling.

- Vi har inom Vattenbrukscentrum Väst gjort en rapport om de odlingsbiologiska förutsättningarna för marina fiskodlingar på den svenska västkusten.

Efter att ha tittat på lämplighet och lönsamhet har rapporten kokats ner till sex intressanta arter för våra vatten. Det handlar om hälleflundra, sjötunga, piggvar, havskatt, lyrtorsk och torsk.

- Vi ville titta på vilka arter som var möjliga att odla och skalade bort de som låg under 20 kronor per kilo i produktionskostnad och vad man kan få ut i försäljarledet. Hälleflundra och sjötunga låg högst per kilo.

Torsken fick hänga med trots att den bara låg på 18 kronor per kilo.

- Bara för att det finns så mycket tradition och karismatiskt runt torsken som art.

I Kina, Frankrike och Spanien finns redan storskalig kommersiell piggvarsodling.

Havskatten är en av Susanne Erikssons personliga favoriter.

- Havskatten är fascinerande fiskar samtidigt är de goda. De har mjukt skinn som kan användas till skinnproduktion.

Förutom den vanliga havskatten finns den fläckiga som är en besökare från Grönland

- Den är väldigt vacker och robust och växer mycket snabbare än den vanliga.

Forskare har tittat på vattenkvaliteten längs vår kust, temperatur, salthalt och syre och jämfört olika platser från Kosterfjorden till Laholmsbukten, både på ytan och vid större djup.

- Vi behöver gå vidare för att se vilken teknik som krävs. Det finns redan lösningar men det handlar om att göra de så kostnadseffektiva som möjligt.

Varför går utveckling av fiskodling så långsamt i Sverige?

- Det har inte funnits intresse tidigare men det blev en kraftig vändning med utredningen som gjordes. Sedan måste det sättas till resurser. Vi ska inte kopiera andra länder utan göra det som är bra för den svenska västkusten.

Vad hoppas du av Swedish Maritime Day?

- Det är ett sätt att göra reklam för rapporten så att entreprenörer och politiker forskare ser att det finns ett antal arter med biologiska förutsättningar att odla.

- Folk är mer och mer medvetna om att äta bra mat, och fisk är bra mat. Vi måste även värna om våra vilda bestånd, säger Susanne Eriksson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.