Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fanny, 20, är Sveriges bästa undersköterska

Sveriges bästa undersköterska 2016 heter Fanny Saxberg och jobbar på akuten i Trollhättan. Men mer ansvar lockar, och till hösten börjar hon läsa till sjuksköterska.

Hur gick det till när du blev Sveriges bästa undersköterska?

– En dag förra året, när jag gick på gymnasiet, frågade lärarna om någon ville ställa upp i Yrkes-SM. Jag ansökte, blev utvald och fick åka på en deltävling i Falköping där jag kom tvåa. Sedan väntade SM i Malmö där vi var sex personer som tävlade.

Det var tre dagar med tre olika moment varje dag. Och jag vann!

Vad var det för moment i tävlingen?

– Vi fick olika uppgifter att utföra på riktiga personer. Det var som ett skådespel, med fejkade sår och gips och så vidare. Jag fick bland annat ta hand om en man med Parkinson, göra i ordning en man som var halvsidigt förlamad efter en stroke och ta hand om en person som hade fått hjärnskakning och vägrade ligga ner och vila. Man fick inte veta vilka momenten var förrän tio minuter innan, så fram till dess var det bara att läsa på och repetera allt vi lärt oss. Det domarna tittade på var bland annat förmågan att kommunicera och ta hand om två patienter samtidigt, ergonomi, patientsäkerhet och hygien. Dessutom var det ett prov där man skulle kunna vårdrelaterade ord på latin, och en skriftlig del där vi bland annat skulle rita upp huden med alla dess lager och skriva vilka funktioner varje lager har.

Vad vann du, förutom äran?

– Ett halsband, blommor och presentkort på bio. Jag har också fått resa runt i landet och föreläsa, som en sorts ambassadör för Vårdsverige. Jag blev kanske något av en förebild, även om det inte märks så jättemycket... Jag fick också vara med i Sveriges viktigaste landslag, yrkeslandslaget, och fick tävla i EM där jag blev sjua. Dessutom blev jag direktkvalificerad till VM i Abu Dhabi.

Just det, det är ganska snart väl?

– Ja, men jag har bestämt mig för att inte delta. Det skulle kräva att jag sa upp mig och tränade på heltid i fyra månader för att få en bra placering. Jag har prioriterat att jobba och förbereda mig för att börja plugga till hösten i stället.

Du ska läsa till sjuksköterska – varför?

– Det har nog varit planen hela tiden. Jag vill veta mer och ha en större roll. Jag vill ha befogenheter, göra bedömningar, ge läkemedel och arbetsleda. I dag ingår det inte i mitt jobb att spekulera i patientens tillstånd, även om jag kan bli sugen på det eftersom jag har ganska mycket kunskap efter mina erfarenheter. Min dröm är att bli ambulansförare som är en specialistutbildning efter sjuksköterskeprogrammet.

Nu jobbar du på akuten. Vad är undersköterskans roll där?

– Vi roterar varje dag på akuten, så ena dagen kan man vara på kirurgen, andra dagen på ortoped, barn eller medicin. Sjuksköterskorna är våra arbetsledare och bestämmer vad vi ska göra. Vi tar blodtryck och puls, sätter katetrar, tar bladderscan, EKG och odlingar, förbereder patienter för undersökningar... Det är massor av olika saker vi gör. Vi hjälper läkaren att förstå vad problemet är, kan man säga. Jag tycker det är oerhört spännande att vara på akuten, jag gillar att vara där det händer. Det är spännande att inte veta något om patienten.

Det pratas ständigt om bristen på undersköterskor. Känner du dig eftertraktad?

– Verkligen. Men jag önskar jag var mer eftertraktad. Trots att jag fått utmärkelsen bäst i Sverige och sjunde bäst i Europa får jag inget fast jobb. Det tycker jag är konstigt, för vården borde vilja behålla oss med utbildning. Jag jobbar extra på ett boende för funktionshindrade och där jobbar jag med personer som är jätteduktiga, men inte har utbildning. Här på akuten händer det inte sällan att sjuksköterskor får göra undersköterskeuppgifter eftersom det inte finns tillräckligt många undersköterskor. Det är ju tråkigt för dem. Vi med undersköterskeutbildning borde vara jätteeftertraktade och ändå får vi inte fasta jobb.

Vem passar det att bli undersköterska, tycker du?

– Alla som kan känna empati. Alla människor passar nog inte för att jobba i vården, men för de allra flesta tror jag det är bra att göra det åtminstone en tid. Det är väldigt fint att få komma människor nära.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.