Nästan två av tio barn i Sverige lever numera i fattigdom. Det är just dessa, men även familjer som kan vara på väg mot en ekonomiskt utsatt situation, som forskare vid Uppsala universitet hoppas kunna nå ut till.
Pilotprojektet som går under namnet "Healthier Wealthier Families" har nu inletts med Sandvikens kommun – i nuläget på plats 250 bland Sveriges 290 kommuner när det gäller barnfattigdom. Syftet är rent konkret att genom barnhälsovården och BVC-besök kunna identifiera barnfamiljer som har eller riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter. Dessa ska sedan få möjlighet att komma i kontakt med den kommunala budget- och skuldrådgivningen som är kostnadsfri.
– Andelen familjer som lever under barnfattigdom har ökat i Sverige och vi vet att barnfattigdom påverkar barns hälsoutveckling negativt. Alla barnfamiljer träffar BVC och skuldrådgivningen vill jobba preventivt så då provar vi att koppla ihop dessa två, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet till TT.
Avsikten är att hitta 20 familjer som kan delta i studien. Under kort tid har sex stycken hittills tackat ja.
Får kontakt med skuldrådgivningen
– Dessa kommer aktivt att få kontakt med skuldrådgivningen. Vi vill att man ska få hjälp med det här steget, särskilt i en tid då livet kanske är lite extra kaotiskt, säger Anna Sarkadi.
Frågan om att vilja delta kan dock uppfattas som kontroversiell och den som nu ska lyfta ämnet med föräldrarna är BVC-sköterskan. I det här fallet blir det bland annat Maria Elg som arbetar som distriktssjuksköterska i Sandviken. Hon betonar att det gäller att göra det med stor respekt när familjer ska rekryteras till studien.
– Vi frågar alla familjer om vi får fråga om deras vardagsekonomi. Från första stund kan det vara blandade känslor för det kan vara en svår fråga men vi lyfter många svåra ämnen i vårt jobb. Vi vill göra det här på ett odramatiskt sätt och icke-dömande och gör detta utifrån barnens bästa, säger hon.
Varit positiv reaktion
Reaktionen hittills bland de tillfrågade har varit positiv, särskilt utifrån att det handlar om barnperspektivet, säger Maria Elg.
– De som svarar ja upplever jag är tacksamma att vi vågar fråga och de kan berätta att de kanske är oroliga över exempelvis att inte kunna köpa mat vid månadens slut. Än så länge är de ingen som upplevt det som negativt att få frågan.
Men tror du att folk är ärliga. Det kan ju finnas ett stigma kring fattigdom?
– Nej, det kan vi inte vara helt säkra på. De kan vara de som tackar nej och vill klara sig själva men vi hoppas att vi någonstans har sått ett frö att det finns hjälp att få.
Liknande studier har tidigare gjorts i såväl Skottland som Australien och i Skottland har det bedömts så framgångsrikt att man valt att göra det till en permanent åtgärd i anslutning till besöken på barnavårdscentralen.
Om det faller väl ut i Sveriges hoppas man från Uppsala universitet på en liknande lösning även här i Sverige efter att studien är klar i slutet av 2021.
Tobias Österberg/TT
Bakgrund: Barnfattigdom
I Rädda barnens senaste rapport kring barnfattigdom uppgavs att nästan hälften av alla barn födda år 2000 har upplevt ekonomisk utsatthet.
Mer än vart åttonde barn, cirka 15 000, har levt i fattigdom under stor del av sin barndom.
Med måttet ekonomisk utsatthet utgår Rädda Barnen från att barn lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller med försörjningsstöd under ett år.
Låg inkomststandard är ett mått som speglar om familjens disponibla inkomster inte räcker till att täcka nödvändiga levnadsomkostnader.