Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förre vd:n Lars Nyberg (till höger) och vice vd:n Tero Kivisaari. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Försvar: Telia kan inte ha mutat Karimova

Ska mastodontmålet mot Telia snubbla på en juridisk teknikalitet? Försvarsadvokaterna hävdar att den uzbekiska diktatorsdottern Karimova inte kunde mutas enligt svensk lag och väntas överpröva åtalet. Åklagarna slår ifrån sig och åtalar bland andra företagets förre vd Lars Nyberg.

Förutom Nyberg åtalas förre vice vd:n och chefen för affärsområdet Eurasien, Tero Kivisaari, samt en annan tidigare hög chef. De misstänks för grovt mutbrott.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Lars Nyberg har haft goda möjligheter att avbryta det här förfarandet och måste ha insett att det förelegat en mutsituation, säger åklagare Gunnar Stetler till TT.

Tidigare vd Anders Igel och styrelseordförandena Tom von Weymarn och Anders Narvinger åtalas inte – de visste inte vad som försiggick enligt Stetler.

- Vår uppfattning är att Telias tidigare ledning blev vilseledd. Den fick inte den information som Tero Kivisaari hade om vem som stod bakom Takilant (Karimovas bolag). Vår tro är att de inte hade gått in i den här affären om de hade fått relevant information, sade Stetler när han presenterade delar ur sin förundersökning på 38 000 sidor.

Nekar till brott

Alla tre misstänkta förnekar brott. Kivisaaris advokat Leif Gustafson och den tredje Teliachefens advokat Hans Strandberg hävdar dessutom att åtalet borde ogillas. Svensk lag är inte skriven på ett sådant sätt att Karimova kan mutas, säger de.

- Även om det är så att ersättning har tillfallit presidentens dotter så är det inte mutbrott enligt svensk lag, säger Gustafson.

Lagen bara gäller den som har en formell befattning, inte en informell makthavare som Gulnara Karimova, anser advokaterna. De lär därför begära att åtalet överprövas.

"Litet skitbolag"

Åklagaren avvisar resonemanget.

Det krävs inte ett skriftligt anställningsavtal för att vara beslutsfattare, anser han. Stetler påpekar också att Karimova var biträdande utrikesminister och måste ha varit utsedd antingen av sin pappa presidenten eller av telekomministern för att kontrollera telekomsektorn:

- Man kan inte tilldela licenser i fem års tid utan att utöva beslutsfattande.

Telias intåg på den uzbekiska marknaden gjordes då landet skulle växla till 3G. Mot att få den licensen gjordes ett affärsupplägg med brevlådebolaget Takilant i Gibraltar, som blev Telias partner och tjänade miljarder. Ett nyckelbevis enligt åklagarna är dokument från Schweiz som visar att Karimova ytterst äger bolaget.

- Telia har betalat för myndighetsbeslut, det vill säga renodlad muta, säger Gunnar Stetler.

Inga mer böter

Samtidigt väcks talan om förverkande av ekonomiskt utbyte av brott mot bolaget, skriver Åklagarmyndigheten. Enligt uppgift till TT krävs Telia på 1,6 miljarder kronor, alltså en del av den vinst bolaget gjort i Uzbekistan. De pengarna kan tas från de 7,7 miljarder som amerikanska och nederländska myndigheter enats med bolaget om att det ska betala enligt Stetler.

Telia betalade motsvarande 2,6 miljarder kronor i mutor i Uzbekistan 2007–2010, har USA:s finansinspektion (SEC) slagit fast.

- Det är positivt att åklagaren kommit med ett besked, det har alla väntat på, säger Telias styrelseordförande Marie Ehrling angående åtalet.

Ehrling pekar på att mycket har gjorts de senaste åren för att tvätta bort gamla försyndelser – något hon får medhåll för från åklagaren.

En rättegång väntas inte kunna starta förrän nästa år.