Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Nya coronareformer från regeringen har öka Försäkringskassans utgifter kraftigt. Bild: Adam Ihse
Nya coronareformer från regeringen har öka Försäkringskassans utgifter kraftigt. Bild: Adam Ihse

Försäkringskassans smäll efter corona: 30 miljarder

Ökat uttag av vab, sjuklön där staten betalar mer samt betalning för karensdagen – Försäkringskassan ser utgifterna öka med 30 miljarder kronor på grund av coronapandemin. Det är 19 miljarder mer än man trodde på så sent som i maj.
– Men det är mycket svårt att ställa en prognos framåt – Folkhälsomyndigheten har ingen prognos för en andra våg med smitta, säger Renée Blomberg, prognoschef på Försäkringskassan.

Försäkringskassans utgifter har ökat tydligt i och med corona. I fjol var de samlade utgifterna för socialförsäkringar – alltså utgifter för bidrag och stöd för sjuka, barnfamiljer etcetera – 218 miljarder kronor. I en färsk prognos räknar myndigheten med att notan för coronaåret 2020 i stället kommer att landa på 248 miljarder. Bara sedan i maj har myndigheten fått se utgifterna öka kraftigt – med 19 miljarder mer än man tidigare trodde.

Ökningen i den nya prognosen handlar i synnerhet om de nya reformer som regeringen infört där man utökar det statliga ansvaret för sjuklönerna i stället för arbetsgivarna i flera månader till, samt att man dessutom infört en tillfällig förebyggande sjukpenning för riskgrupper som kan drabbas av covid-19.

Sjuklön och sjukpenning ger ökade kostnader

– Den största utgiften är att vi tar hela sjuklöneansvaret under juni, juli och delar av augusti och september. Det kommer att innebära ytterligare kostnader på tio miljarder kronor. Den förebyggande sjukpenningen ökar utgifterna med 5,4 miljarder.

Vidare innebär ett höjt bostadsbidrag för barnfamiljer ytterligare 650 miljoner kronor i extra utgifter.

– Men vi ser också ökade utgifter på grund av ett ökat söktryck – det handlar om mellan 1,2 och 1,3 miljarder kronor. Det handlar om ett ökat tryck när det gäller sjukpenning och vab. Det rör inte bara folk som har covid-19 utan att folk inte får gå till förskola eller arbetsplatser för att de har snuva.

Ersättningar för personer i riskgrupp

När det gäller den förebyggande sjukpenningen till riskgrupper, handlar det om personer med till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och diagnosticerad fetma som riskerar bli svårt sjuka om de drabbas av coronasjukdomen.

– Även om vi gjort en beräkning är det samtidigt svårt att säga exakt hur utfallet kommer att bli. För att få del av åtgärden krävs det nämligen att du hör till någon av riskgrupperna och samtidigt inte är i en situation där du kan jobba hemma, säger Renée Blomberg.

LÄS MER: Riskgrupperna har inte råd att vänta på smittskyddspengen

LÄS MER: Ingen medveten förhalning av ersättning till riskgrupper

Kan krävas mer pengar

Överhuvudtaget konstaterar hon att prognoser för resten av coronaåret är mycket svåra att göra – Försäkringskassan kan behöva revidera prognosen uppåt igen.

– Vi vet inte hur det kommer att vara under hösten och vintern. Folkhälsomyndigheten har inte gjort någon prognos för en andra våg av smitta och det är också svårt att förutsäga vad arbetsgivare och förskolor kommer att ha för syn på barn eller medarbetare som har en lätt förkylning framöver – det påverkar om de stannar hemma eller inte.

LÄS MER: Riskgrupper får vänta på ersättning

En annan negativ effekt av corona som Försäkringskassan konstaterar i sin prognos är att vård och rehabilitering av redan sjukskrivna personer försenas på grund av pandemin – ”fler kommer att beviljas undantag från arbetsförmågebedömningarna enligt rehabiliteringskedjan, vilket leder till längre sjukskrivningar” står det i rapporten.

Ytterligare en effekt som väntas av pandemin är att Försäkringskassan beräknas betala ut mindre pengar nästa år. Orsaken är inte positiv: i takt med att den ekonomiska krisen fördjupas så sjunker folks medelinkomster – vilket gör att de är berättigade till lägre sjukpenning, föräldrapenning etcetera.

För en vanlig lekman kan det vara svårt att fatta alla dessa tiotals miljarder kronor i ökade utgifter för Försäkringskassan i år. Har ni pengar?

– När riksdagen fattar beslut om en regeländring måste de också höja våra anslag. Däremot har vi fått det tufft på den administrativa sidan – vi får inte automatiskt mer pengar för att handlägga åtgärder som förebyggande sjukpenning eller karensavdrag. Så där är det tufft.

Klarar av trycket

Trycket på den administrativa sidan började redan i mars, enligt Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare inom avdelningen för sjukförsäkring. En effekt av de politiska besluten, som till exempel att de som befinner sig i riskzonen för att bli allvarlig sjuka i covid-19 har rätt till en tillfällig ersättning, har inneburit att Försäkringskassan har behövt omprioritera och tillfälligt ta in personal från andra avdelningar. Totalt handlar det om en omfördelning av 500 handläggare.

– Utöver det kommer vi rekrytera 200 personer med en tillfällig anställning på ett halvår för den nya förmånen, säger hon.

När det gäller Försäkringskassans förmåga att betala ut ersättningar i tid har man på det stora hela klarat att hålla sig inom den vanliga gränsen på 30 dagar, även om det finns enskilda ärenden som kan dra ut på tiden, menar Cecilia Udin.

Pandemin kan komma att fortsätta en lång tid framöver. Vad tänker ni om framtiden? Klarar ni av att upprätthålla en god nivå på era ärenden under en längre tid?

–Vi får se vad som händer. Ingen kan säga om det kommer en andra våg, eller om det kommer lagstiftas om nya reformer men just nu har vi arbetet med riskgrupperna för ögonen och fokuserar på att få igång de handläggare som ska arbeta med det, säger hon.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.