Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jag blev rätt chockad över hur mycket pengar jag spenderade på café och kläder, men kanske framför allt på abonnemang som jag i ärlighetens namn inte använde särskilt mycket. Bild: pixinoo

Linnéa Schmidt: Företagens smarta strategi dyrt för oss i längden

Många av oss lägger flera hundra kronor i månaden på abonnemang som de kanske inte använder. Automatiska abonnemang är ett smart drag från företagens sida, och även om det är smidigt för oss konsumenter, kan man tjäna på att se över sina abonnemang löpande, skriver Linnéa Schmidt

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Innan jag började investera gick jag igenom min budget för att definiera exakt vilka inkomster och utgifter jag hade. Jag blev rätt chockad över hur mycket pengar jag spenderade på café och kläder, men kanske framför allt på abonnemang som jag i ärlighetens namn inte använde särskilt mycket.

Netflix, HBO, Storytel samt träningscenter är väl de abonnemang jag tänker på först när det gäller automatiska betalningar, men det finns säkert många andra typer. Storytel drar 169 kronor i månaden, träningsabonnemang kan kosta uppemot 500-lappen beroende på var du tränar och för Netflix, som används av omkring 1,4 miljoner svenskar, betalar man 116 kronor i månaden för ett standardabonnemang. Tillsammans blir det utgifter på 785 kronor i månaden eller 9 420 kronor om året.

Ingen liten summa

Jag kan inte låta bli att fundera på vad detta skulle bli om jag investerade bara hälften istället. Om man räknar med en årlig genomsnittligt avkastning på 7% och med 390 kronor i månaden i 10 år så har man strax under 70 000 kronor (utan att räkna med skatten). En hel del om du frågar mig.

Men jag förstår också att det är tidseffektivt. För visst är det skönt för oss som konsumenter med det där automatiska, att inte behöva betala en faktura varje månad. Men det är också det som är ett så väldigt smart drag av företagen bakom de automatiska abonnemangen och förmodligen en av anledningarna till att Netflix har en omsättning på över hundra miljarder kronor.

Med just automatiska abonnemang behöver vi nämligen aldrig ställa oss själva frågan ”behöver jag detta just denna månad” eller tänka tankar om hur mycket man egentligen använt just den där tjänsten den senaste månaden. Det löper bara på, helt automatiskt. Och i vardagsstressen glömmer vi ofta att ställa oss själva frågan om Netflix, Storytel och träningskorten verkligen är värt pengarna, eller om de, eller kanske en del av dem, istället skulle kunna användas till något annat.

En tankefälla

Jag tror att företagens smarta strategi för att hålla oss kvar på alla dessa abonnemang bottnar i vad man kallar för status quo, en tankefälla som författaren Elin Helander skriver om i sin bok “Hjärnkoll på pengarna: få råd med dina drömmar”.

Status quo översätter jag till “som saker och ting är just nu”, och när det kommer till ett automatiskt abonnemang så menar jag att vi tycker det är enklare att bara låta det rulla på, än att aktivt välja om vi verkligen har behov för det eller inte. Det är därför vi skjuter upp att byta bank och säga upp prenumerationer av alla de slag. Våra hjärnor tycker det är jobbigt. Vi vill helst fortsätta i gamla spår, och trots att det egentligen är helt irrationellt att betala för något man inte använder, är det alltså ett vanligt beteende hos oss människor och något vi måste vara uppmärksamma på.

Jag tänker inte helt sluta med abonnemang. Det viktigaste för mig är att jag vet vad jag betalar för och att det gör mig glad. Hemma hos oss använder vi Netflix och i perioder även Storytel.

Tanken på att börja träna hänger som en tung trasa över mig, men jag vet att om jag skulle börja med ett sådant abonnemang skulle jag vara mer medveten om vad jag betalar för, och absolut ha räknat ut vad pengarna skulle kunna bli till på sikt om jag investerade dem istället.