Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Henrik Kristensen startade Nordiska värdpappersregistret efter arbetet med sin avhandling då han upptäckt att de flesta onoterade aktiebolag slarvar med aktieboken. Ekonomiansvarig Eva Hansson.

Företagen slarvar med aktieböckerna

Det slarvas med aktieböckerna i landets aktiebolag. När Henrik Kristensen tittade närmare på ett 50-tal onoterade bolag visade det sig att det saknades information i nio av tio aktieböcker. Därför har han startat en tjänst som ska underlätta administrationen.

Henrik Kristensen blev klar med sin avhandling i företagsekonomi i slutet av 90-talet. Den handlade om att köpa och sälja onoterade bolag. Han var med vid ett 20-tal affärer och varje gång hände samma sak: affären stannade upp eftersom det var fel i aktieboken eller att den helt enkelt saknades.

Ofta använde köparen den borttappade aktieboken som argument att få ner priset.

Aktieboken är ju företagets viktigaste styrdokument, att inte ha ordning på den kan ge fängelse i upp till ett år. Om ni inte har koll på den, hur ser då resten av avtalen ut. Ska vi ta den här risken?

Så kunde argumentationen se ut. Det var svårt att komma med invändningar.

Detta väckte Henrik Kristensens intresse.

- I början frågade jag mig om det gick att hitta ytterligare ett bolag där aktieboken inte stämde. Snart insåg jag att jag fick vända på frågan.

Aktieboken är det första beviset på att ett bolag startas. I den ska det finnas en systematisk förteckning över alla nuvarande och historiska aktieägare. När en aktie säljs eller när uppgifterna i aktieboken ändras ska det genast antecknas i aktieboken.

Förutom aktieboken finns aktiebreven. Den som överlåter en aktie måste överlämna aktiebrevet till köparen. Men systemet med de fysiska aktiebreven är föråldrat. Det är inte ovanligt att aktiebreven kommer bort, vilket leder till problem.

Förändringar i aktiebolagslagen är under diskussion. 2009 föreslog en statlig utredning att aktiebreven skulle tas bort. I stället bör aktieboken få större betydelse.

Men det är alltså lite si och så med ordningen på aktieböckerna. Många har slarvat bort dem, eller vet inte om att den måste uppdateras. När Henrik Kristensen bad att få titta på aktieboken hos ett 50-tal bolag visade det sig att det saknades information i nio av tio aktieböcker – trots att bolagen granskats av revisorer.

- Jag tycker det är ett stort problem. 55 procent av BNP genereras av de här 360 000 onoterade aktiebolagen. Sammantaget handlar det om 1000-tals miljarder i värde, men det finns ingen samlad bild av vem som äger dessa förmögenheter.

Problemen uppdagas framförallt när bolagen ska säljas: Kanske går en delägare bort och ägandet hamnar i ett dödsbo. En köpare tror att han eller hon köper hela bolaget, men risken finns att en ytterligare ägare dyker upp.

- Ofta görs affären ändå, man litar på varandra. I de flesta fall blir det inga problem. Men minsta lilla frö av ohederlighet eller illvilja leder till kaos.

Utifrån insikten om att aktiebokhanteringen inte fungerar bestämde sig Henrik Kristensen 2005 att starta Nordiska Värdepappersregistret. I företaget har han startat en tjänst där man kan administrera sin aktiebok elektroniskt. Det behövs inga förkunskapskrav, aktieboken läggs upp genom att man svarar på frågor och klickar sig vidare. Att abonnera på tjänsten kostar mellan 500 och 5 000 kronor om året, beroende på bolagets storlek.

I dag har Nordiska Värdepappersregistret cirka 1 800 svenska och ett par hundra danska kunder. I Göteborg är några av kunderna Chalmers innovation, Chalmers invest och GU Holding.

- Det är professionella aktörer som är delägare i många bolag. För dem är det viktigt med ordning och reda.

Men är det verkligen så farligt då, om man är ett litet bolag och inte har järnkoll på sin aktiebok? Trots att det är straffbart att inte ha ordning och reda på pappren verkar ju risken att åka fast inte direkt överhängande.

Henrik Kristensen håller, naturligtvis, inte med.

- Det finns en låtgå-mentalitet, att det här är väl inte så noga. I sitt lilla glömmer man bort att man ingår i ett system och för att systemet ska fungera är det viktigt med ordning.

Henrik Kristensen anser att det finns mycket att vinna på att om alla företag hade koll på sina aktieböcker. Minskar osäkerheten kring vem som är delägare i bolaget kan det till exempel bli billigare att låna pengar.

- Genom att sänka den genomsnittliga kapitalkostnaden blir det pengar över att anställa fler, till att investera mer och till högre vinster.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.