Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ikea Foundations kampanj Brighter lives for refugees bekostade utbyggnaden av en solenergifarm som förser de 50 000 invånarna i flyktinglägret utanför al-Azraq i Jordanien med el.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Företag vill visa samhällsansvar

Ikea Foundation växlar upp sitt filantropiska arbete, nu med fokus på klimatet. Satsningen ligger rätt i tiden, anser forskaren Johanna Palmberg som ser socialt ansvarstagande som en allt viktigare del i varumärkesbyggandet.

Under 2019 planerar möbeljättens biståndsarm Ikea Foundation att avsätta drygt 2 miljarder kronor för att hjälpa barn och unga i världens fattigaste områden. Bidragen har stadigt ökat och i år avsätts nästan dubbelt så mycket som 2014.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Medan FN-organen UNHCR och Unicef fick mest pengar under de senaste fem åren blir det nu organisationer som arbetar med klimatfrågor, förnybar energi eller för att få unga i arbete genom utbildning eller entreprenörskap som får störst del av kakan.

- Vi har ett filantropiskt mål i stiftelsens stadgar. För Ingvar Kamprad var det viktigt att vi fokuserar på barns möjligheter i de länder där utmaningarna är mycket större än i exempelvis Norge och Sverige, säger Per Heggenes, vd för Ikea Foundation, som pekar ut klimatförändringarna och befolkningstillväxten som de största utmaningarna.

Ett konkret exempel på hur medlen används är Ikea Foundations satsning på en solenergifarm i ett flyktingläger i Jordanien som gav de 50 000 invånarna elektricitet och därmed möjlighet att reglera inomhustemperaturen. På samma gång skapades arbetstillfällen inom lägret.

Unga ställer krav

Per Heggenes tror att unga i dag lägger större vikt vid vilken typ av företag de jobbar för än tidigare generationer.

- Det förväntas att bolagen har en strategi för socialt ansvarstagande. Med tanke på att den yngre generationen, även kallade millennials, väntas utgöra hälften av arbetsstyrkan år 2020, så förstår man hur stor påverkan den gruppen kommer att ha på näringslivet, säger han.

I en ny rapport konstaterar Johnson Center for Philantropy att gränserna mellan filantropi och affärsverksamhet suddas ut. Välgörenhetsorganisationer vill ha vinst på sin avkastning och använder företagsjargong medan givare talar om sociala investeringar, skriver medförfattaren Michael Moody, vid amerikanska Frey Foundation och beskriver framväxten av hybridorganisationer som är organiserade som företag, men som bedriver socialt arbete.

Vill ha avkastning

Att gränserna blivit otydligare och att det i dag finns en uppsjö av olika former av filantropi bekräftas av Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid KTH.

- Facebooks grundare Mark Zuckerberg har tillsammans med sin hustru en filantropisk gren som de lagt i ett aktiebolag. Huruvida det är filantropi eller inte får man i slutändan utvärdera utifrån vad man åstadkommit, säger han.

Hans kollega Johanna Palmberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och docent i nationalekonomi på Södertörns högskola betonar att det internationellt finns en stark trend i form av socialt ansvarsfulla investeringar där investeraren vill ha en samhällelig förändring utöver finansiell återbäring på investerat kapital.

Riskbenägenhet

En annan trend inom filantropi är att ge tidigare i livet.

- Fördelen är att man är mer delaktig i projekten. Man bidrar både med pengar, nätverk och organisationsutveckling.

Enligt Johanna Palmberg har hållbarhet blivit en allt viktigare fråga i samhället.

- Jag tror att företag som visar att de tar ett större samhällsansvar ökar sin attraktivitet och får lättare att rekrytera arbetskraft.

Hon tror att offentliga satsningar även i framtiden kommer att stå för den största delen av finansieringen. Samtidigt betonar hon att filantroper har en viktig funktion genom att presentera nya lösningar.

- Filantroper har ofta ett långsiktigt perspektiv, större riskbenägenhet och en fördel genom att spänna över flera sektorer.