Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Företag betalar bluffakturor för miljonbelopp

Antalet polisanmälningar gällande bluffakturor halverades i fjol. Men fortfarande uppskattas svenska företag betala omkring 270 miljoner kronor om året till blufföretag.

Under 2018 anmäldes 4 616 ärenden om fakturabedrägerier. Det är en minskning med drygt 50 procent jämfört med föregående år. I februari i år anmäldes 550 ärenden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Mörkertalet tros dock vara stort, då många företag aldrig upptäcker att de blivit utsatta för bedrägeri.

Enligt en beräkning från säkerhetsföretaget Inyett gör svenska mellanstora och stora företag i genomsnitt tre betalningar om året till blufföretag och snittsumman är ungefär 27 000 kronor om året.

Företagens ansvar

Uppskattningen grundas på de betalningar som Inyetts 1 000 kunder, med en årsomsättning på över 300 miljoner kronor, gör till företag listade på Svensk handels varningslista.

Kriminalkommissarie Jan Olsson, på polisens nationella it-brottscentrum, påpekar att polisen utreder så många bedrägerier de kan, men att det vore en utopi att tro att man skulle hinna med alla ärenden.

- Ansvaret läggs på den enskilde att inte bli utsatt för den här typen av brott. Skriv inte under eller ingå ett avtal på något du inte är säker på vad det innebär. Är det så att du skriver under och anser att du är vilseledd, då ska du inte betala den fakturan, säger han.

Enligt Jan Olsson väljer många företag medvetet att betala fakturor som de vet kommer från blufföretag för att de helt enkelt inte anser att det är värt besväret att bestrida dem.

Våga bestrida

- De som betalar medvetet måste dock inse att de då finansierar grov organiserad brottslighet, säger han.

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel upplever att polisens insatser och samarbetet med Skatteverket gjort det svårare för bedragare att lura företag. Samtidigt har bovarna blivit mer sofistikerade.

- Man vänder sig hellre till kommuner och skolor eller utomlands.

Hans råd till den som utsätts för en bluffaktura är enkelt:

- Man ska våga bestrida en faktura om man inte är överens. Om man gör bedömningen att företaget ljugit eller dolt information ska man polisanmäla.

Digitala verktyg

Enligt Tommie Holmertz på säkerhetsföretaget Inyett måste företagens ekonomiavdelningar anpassa sig till den digitala verklighet vi lever i.

- Hos stora företag med automatiserade transaktionsflöden på hundratals miljoner kronor har manuella processer ersatts av inskanningscentraler där ingen människa rör vid fakturan.

Historiskt har oftast en revisor gjort stickprov på utbetalningar genom att gå igenom papper i en pärm.

- I dag behöver vi digitala kontrollmekanismer som flaggar för misstänkta felbetalningar, säger han.