Att komma in på Ringhals är som att äntra ett ointagligt fort, det är många grindar och återkommande identifikation av iris i ögat för att komma vidare. Säkerhetsarrangemangen är extrema, något som tilltog efter terrorattackerna mot World Trade center 2001, och gäller förstås även de över tusen anställda.
– Om man ska gå ut och in 3–4 gånger per dag, då lär man sig att inte ha en massa onödigt i fickorna, säger Lars Björnkvist, projektledare för stängningen och tidigare chef för reaktor 2.
Driver Göteborg
Med 44 år på nacken går reaktor 2 vid Ringhalsverket i pension om någon vecka. Det är en verksamhet på halvfart som förevisas när TT kommer på besök, bara en av de två ångdrivna turbinerna som alstrar el är i drift men oljudet inne i turbinhallarna räcker bra ändå. Strömmen som en av jättegeneratorerna ger i från sig fyller en medelstor svensk stad med el. På full fart har Ringhals 2 försett motsvarande Göteborgs stad med elektricitet.
Reaktorn ser inte alls ut som de där fyrkantiga blocken som är den gängse bilden av ett svenskt kärnkraftverk, det här är en amerikansk rund modell, byggd i början på 1970-talet, förklarar Lars Björnkvist som är projektledare för stängningen. Han har jobbat på Ringhals sedan 1990.
Chernobyl
Med den hyllade tv-serien Chernobyl, om katastrofen i det då sovjetiska kärnkraftverket, i färskt minne väcks frågor alldeles intill reaktorinneslutningen och dess massiva betongvägg. Vad säger en expert, kan det hända här?
– Den var väldigt välgjord, säger Björnkvist utan att kunna säga exakt vad som hände där.
Skillnaden han framför allt lyfter gentemot svenska kärnkraftverk är säkerhetskulturen. I den dramatiserade serien som bygger på verklighet blir det snabbt ett läge där alla skyller på alla. Å andra sidan ställde personalen upp.
– Den känner man igen, man ställer upp i alla lägen, även om det är på semestern eller en helgdagsafton, säger han.
Brand i dammsugare
Även Ringhals 2 har haft sina incidenter, den mest uppmärksammade var branden inne i reaktorinneslutningen 2011, orsakad av en kvarlämnad dammsugare. Tur i oturen var reaktorn då avställd och tömd på bränsle. Men det blev dyrt, sanering och försening medförde uteblivna intäkter på två miljarder kronor. Några olyckor med radioaktivt läckage har inte förekommit, enligt Björnkvist.
Men Ringhals saga är långt i från slut. Det finns tre reaktorer kvar, ytterligare en stänger om ett år, de övriga två, nyare reaktorerna ska ge elektricitet åtminstone 20 år till, kanske ända fram till 2060–2065. Det finns det tekniska förutsättningar för, enligt Björnkvist. Så här kommer att sjuda av liv länge till med närmare 900 anställda. Möjligtvis blir det aningen svalare i havet när mindre mängd kylvatten spolas ut närmast kusten.
Beslutet att stänga de två reaktorerna togs 2015. Det var inte lönsamt längre, ansåg ägarna Vattenfall och Uniper, det behövdes stora säkerhetsinvesteringar och elpriset var lågt.
Men nu är det annat ljud i kärnkraftsdebatten, klimatfrågan har gjort opinionen mer kärnkraftvänlig, elpriset är högre och den ökade efterfrågan på el har hamnat högt på dagordningen. Så högt att Moderater, Kristdemokrater, Liberaler och Sverigedemokrater nu ropar på mer kärnkraft, vilket har skapat politiskt käbbel.
Inte seriöst
Men de är för sent ute, åtminstone för att rädda Ringhals 1 och 2. Det är varken kostnadsmässigt eller säkerhetsmässigt försvarbart att återta beslutet att stänga de två äldsta reaktorerna. Det är inget beslut man ändrar på över en natt, enligt Lars Björnkvist
– Det är inte seriöst, det är inte säkerhetsmässigt acceptabelt, säger han.
Själv hoppas han dock att det är en tidsfråga innan det står nya kraftverksreaktorer på samma plats eller precis intill, det finns gott om plats, planeringen från början var fler än de fyra som nu står där.
– Det kommer det nog att bli så småningom, säger Lars Björnkvist, som betonar att det är en personlig åsikt.
Nu närmast handlar det om att tömma Ringhals 2 på det radioaktiva bränslet för att få ner risknivåerna. Om några år börjar själva rivningen, om cirka tio år ska allt vara borta. En del kan användas som reservmaterial, annat skeppas till slutförvar.
Olle Lindström/TT
Ringhals 2 är av modellen tryckvattenkokare, levererad av amerikanska Westinghouse, byggstart oktober 1970. I kommersiell drift från 1 januari 1975 och den första reaktorn i drift vid Ringhalsverket, strax norr om Varberg.
Har sedan starten producerat 215 terrawattimmar el vilket motsvarar Göteborgs elförbrukning under 43 års tid.
Sedan 1975 har Ringhals 2 pumpat ut 37 000 miljarder liter kylvatten i havet, vilket motsvarar ungefär halva Vättern.
Källa: Ringhals
2016 enades fem partier, S, MP, C, M och KD, om en energiöverenskommelse. Den innebär att målet är 100 procent förnybar energiproduktion 2040.
Men det är just ett mål, kompromissen innebär inget förbud mot kärnkraft efter 2040.
Det senaste året har energifrågorna blivit hetare igen, bland annat har kapacitetsbrist påtalats i framför allt storstadsregionerna, något som dock hänger ihop med elnäten, inte elproduktionen. En ökad framtida, förmodad energianvändning har också fått den politiska oppositionen att vilja skruva på energiöverenskommelsen, mot en mer kärnkraftvänlig riktning. Formuleringen 100 procent förnybart borde bytas mot 100 procent fossilfritt, anser oppositionen. M och KD hoppade därför nyligen av energiöverenskommelsen. Dessutom vill M, KD, L och SD stoppa avvecklingen av Ringhals 1 och 2.