Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att använda sig av tredjepartscykelbud för att skicka efter hämtmat har under senare år blivit populärt i storstadsregionerna.

Förändrat Uber eats blidkar inte kritiker

Cykelbudfirman Uber eats har fått kritik för låga löner och ovilja att erkänna sin roll som arbetsgivare. Nu presenterar bolaget en rad förbättringar för kurirerna, men de tunga frågorna – om arbetsgivaransvar och kollektivavtal – vill man inte kännas vid.

Uber eats-kurirerna har blivit en allt vanligare syn på Stockholms gator. Debatten kring deras arbetsvillkor tog fart på allvar förra våren efter att en reporter från nyhetssajten Breakit infiltrerat verksamheten och avslöjat att han som cykelbud i snitt tjänade 39 kronor i timmen före skatt.

Det fick bland andra statsminister Stefan Löfven (S) att ryta till , och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) sade sig vara "beredd att agera".

Förutom de låga lönerna handlar kritiken om att bolaget rundar den svenska modellen. Att diskutera kollektivavtal är inte ens aktuellt, eftersom bolaget inte anser sig vara arbetsgivare.

- Vi har inga anställda. De är antingen anställda av tredje part eller egenföretagare, säger Bodil Sidén, kommunikationsansvarig för Uber eats, till TT.

"Deltidsmöjlighet"

De som vill cykla åt bolaget gör det genom att ansluta sig till en app och cirkulera i områden där det kan tänkas dyka upp beställningar. Här är det först till kvarn som gäller. Enligt Bodil Sidén vänder sig dessa arbetstillfällen i stor utsträckning till studenter och nyanlända.

- Vi brukar beskriva det som en deltidsmöjlighet.

Den arbetsrättsliga kritik som framförts från politiskt håll avfärdar Europachefen Philip Nuytemans i en handvändning.

- Vi försöker inte alls ersätta den svenska modellen, det handlar mer om att vara ett komplement, säger han vid en pressträff.

Inför samlade journalister rullas en rad nyheter ut som ska komma kurirerna till gagn.

Bland annat har man sett över löneläget. Under lunchruschen finns nu möjlighet att tjäna en snittlön på 110–125 kronor i timmen. Utöver detta har ett fikarum öppnats på kontoret och kurirerna erbjuds tio procent rabatt på reparationskostnader i en lokal cykelaffär. Kurirerna är numera också försäkrade under arbetstid, sedan ett samarbete med ett försäkringsbolag har inletts.

Arbetsgivaransvar

Frågan är hur långt försäkringen räcker och hur rättsläget ser ut för den kurir som av en händelse skadas allvarligt under arbetstid, men saknar en arbetsgivare i ryggen.

TT: Gör det någon skillnad att vara anställd?

- Det skulle jag definitivt säga, svarar Jonas Hamark, jurist vid Arbetsmiljöverket.

Han hänvisar till att arbetsmiljölagen gör gällande att "arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall". Men han tillägger också att frågan om arbetsgivaransvar ytterst avgörs i domstol.

Joakim Guttman, centralombudsman vid Transportarpetareförbundet, påpekar att lagstiftningen inte träffar de många viktiga aspekter av yrkesvardagen – försäkringar, semester, löner, arbetsmiljö och arbetstider – som regleras genom kollektivavtal.

- Att ett företag ska krypa under radarn och anse att deras anställda är egenföretagare tycker vi inte är värdigt svensk arbetsmarknad, säger han.

Cykelbudfirman – som agerar tredjepart mellan restauranger och kunder – finns på flera håll i världen men i Norden är det än så länge ett Stockholmsfenomen.