- En del tror att pappor bara har rätt till 60 dagar - det som tidigare kallats pappamånader. Men de har rätt till halva föräldrapenningen, precis som mammorna, säger Mats Mattsson, försäkringsansvarig på Försäkringskassan.
Totalt har pappor och mammor 240 för-äldrapenningsdagar var att ta ut. Det är bara 60 dagar av dessa som ingen av dem får överlåta på den andra föräldern. Men båda har rätt till lika många dagars ersättning.
- Pappor har ofta dålig kunskap om sin rätt till ersättning. Det har våra studier visat, säger Mats Mattsson.
Utbildning och inkomst påverkar
I dagarna har 400 000 pappor och 45 000 mammor fått ett brev från Försäkringskassan om att de har föräldrapenningsdagar kvar att ta ut. Brevet skickas ut för sjätte året i rad och det har tidigare visat sig att brevet bidragit till att papporna tagit ut 450 000 fler dagar. Totalt finns nu 52,3 miljoner dagar kvar att ta ut.
- Det är klart att det är lite, det rör sig bara om mindre än en procents ökning. Men brevet har viss betydelse, man får komma ihåg att papporna bara tar ut 20 procent av dagarna.
Föräldrapenningsdagarna kan tas ut fram till att barnet fyller åtta år. När föräldrarna inte gör det fryser pengarna inne. Något som förra året innebar att staten tjänade cirka 400 miljoner kronor, enligt Försäkringskassan. Siffrorna baseras på att 42 447 barn hade föräldrar som inte tagit ut sina dagar. I genomsnitt var det 20-22 dagar per barn som inte togs ut. Med en medelersättningsnivå i dagens penningvärde på 473 kronor per dag och totalt 848 940 dagar hamnar man alltså på mångmiljonbelopp.
Orsaken till att pappor fortfarande är dåliga på att ta ut föräldrapenningen har främst att göra med utbildningsnivå och inkomst.
- I familjer med högre inkomst tenderar män att ta ut större antal dagar. Samma sak med män som har eftergymnasial utbildning, säger Niklas Löfgren, försäkringsanalytiker på Försäkringskassan.
Svårt för arbetslösa
Studier har också visat att utlandsfödda pappor tar ut färre antal dagar än födda i Sverige. Särskilt pappor födda i afrikanska länder, vilket i sin tur kan bero på arbetslöshet.
- Graden av arbetsmarknadsstöd och socialbidrag påverkar uttaget av föräldrapenningen negativt. Föräldrapenningen blir då så låg eftersom den är baserad på inkoms-ten. Ju starkare koppling till arbetsmarknaden man har, desto fler föräldrapenningsdagar tar man ut.
Men att det minskade uttaget av föräldrapenning skulle bero på att pappor ändå har tid med sina barn tror inte Niklas Löfgren på.
- För män handlar det alltid om tid, säger han ironiskt. Antingen har de inte tid för att de har ett viktigt jobb eller eget företag, eller också har de inte tid för att de måste söka jobb. Det är ett konstigt sätt att argumentera.
