Magnus Örnberg, Saabs finansdirektör presenterade Saabs delår vid en analytiker- och pressträff i Stockholm den 26 april. Få prognoser gav förväntningar som kanske varit annorlunda om fler analytiker bjussat på sin analys.
Magnus Örnberg, Saabs finansdirektör presenterade Saabs delår vid en analytiker- och pressträff i Stockholm den 26 april. Få prognoser gav förväntningar som kanske varit annorlunda om fler analytiker bjussat på sin analys.

Få prognoser försvårar för spararna

Färre förhandsprognoser från analytiker kan leda till sämre beslutsunderlag för spararna.

ANNONS
|

Bakgrunden är att allt färre banker och analytiker släpper ifrån sig sina prognoser för hur börsbolag förväntas rapportera.

Och kanske känner du igen rubriken: "Bolaget X klart sämre än väntat." Eller "Företaget Y slår förväntningarna."

Men hur stor tyngd har en sådan utsaga om antalet prognosgivare är få? När försvarsindustriföretaget Saab rapporterade för första kvartalet i förra veckan var resultatet "sämre än väntat".

Men bolagets resultat jämfördes då endast med prognoser från fyra aktörer, enligt Danske Banks analyschef Björn Enarson, som själv inte lämnat bankens prognos till sammanställningen.

Om Danske Bank hade gjort det – då hade Saab:s resultat varit "bättre än väntat".

ANNONS

"Om vi hade varit med så hade resultatet varit 2% bättre än väntat. Om även Carnegie varit med så hade det varit 1% bättre än väntat", skriver Enarson i ett mejl till TT.

Prioriterar kunderna

Skälet till att Danske Bank inte lämnar sina prognoser till estimatsammanställare som exempelvis SME är att banken vill prioritera sina kunder.

När Dagens Industri för några veckor sedan uppmärksammade fenomenet med färre prognoser skrev tidningen att Carnegie, Handelsbanken, SEB och ABG Sundal Collier samtliga upphört med att leverera estimat och prognoser.

Vad beror då förändringen på?

Enligt Alfred Bergs allokeringschef Jonas Olavi är det en följd av det nya regelverket Mifid 2, vilket innebär att kostnader som är förknippade med handel ska synliggöras tydligt – och då blir analysen en kostnadspost.

Tidigare låg den inbakad i bankernas courtageavgift.

- Många mindre fondförvaltare får nu göra avvägningen hur mycket analys de har råd med vilket innebär att det finns risk att man väljer bort analytiker och analyshus, säger han.

- Jag får räkna mer själv. Då får man fundera, köpa analyser eller anställa analytiker, säger Olavi.

ANNONS

"Negativ trend"

TT: Men är det konstigt att bankerna tar betalt för analyserna?

- Det är klart att de ska göra det. Men ju färre jag har att stämma av med, desto sämre blir mitt beslutsunderlag, säger Olavi.

- Många analyshus har ju varit frikostiga med att se till att analyserna har kommit ut på olika sätt, inte minst via estimathusen som ringt runt och frågat. Och vill de inte längre svara så blir det färre analytiker som kommer till tals, det är en negativ trend, säger Jonas Olavi.

Nordea ger fortfarande estimat men säger till TT att de följer utvecklingen på området. Ungefär detsamma gäller Swedbank/Kepler Cheuvrex. I ett mejl till TT skriver Kepler Cheuvreux att man bidrar med estimat till exempelvis Reuters och Bloomberg men att dessa inte får tillgång till bankens detaljerade estimat.

TT

ANNONS