Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Andelen utrikes födda som tar studielån är låg. Arkivbild.

Få med utländsk bakgrund tar studielån

Språksvårigheter, bristande samhällskännedom och kulturskillnader gör att personer med utländsk bakgrund tar studielån i långt mindre utsträckning än dem vars föräldrar är födda i Sverige, visar en ny rapport från CSN.

Lånebenägenheten – andelen studerande som tar studielån – bland inrikes födda med föräldrar födda i Sverige är 74,2 procent. Andelen utrikes födda studerande med studielån är avsevärt mindre – 50,3 procent.

För att ta reda på varför har CSN djupintervjuat 20 personer med utländsk bakgrund om varför de tvekar att ta studielån. Enligt utredare Per Viklund har man ringat in tre centrala faktorer.

- Vår undersökning visar att språkproblem, bristande samhällskännedom och kulturella normer är de huvudsakliga skälen till den låga lånebenägenheten hos utrikes födda, säger Viklund till TT.

Religiösa faktorer

Viklund berättar att intervjupersoner vittnat om en okunskap om svenska samhällsinstitutioner, som skapar tveksamhet till att ta studielån. Språkförbistringar gör det också svårare att ta till sig information om CSN, studielån och återbetalning, vilket bidrar till tveksamheten.

Därtill spelar kulturella faktorer in. Studielån har länge varit en tradition i Sverige, men många utrikes födda har andra synsätt, ibland förknippade med religiösa traditioner.

"Att ta lån kan upplevas som att man inte är självständig, man vill inte bli bunden och beroende. Religionen kan också påverka. Inom islam är det förbjudet att ta lån med ränta. Det kan också påverka lånebenägenheten", skriver CSN i ett pressmeddelande.

Vill skapa diskussion

Rapporten påvisar också en skillnad mellan första och andra generationens invandrare. Studerande som tillhör andra generationens invandrare har högre lånebenägenhet tack vare större samhällskännedom.

Enligt Per Viklund syftar rapporten till att väcka intern dialog inom CSN.

- I vårt uppdrag ingår inte att komma med åtgärdsförslag. Vi vill framför allt skapa diskussion inom CSN. Det finns ett sug efter mer kunskap om utrikes födda studerande, säger han.