I början av november fanns det fem miljarder kronor mindre i kontanter än för ett år sedan.
Det går fort utför med kontantanvändningen i Sverige. Toppåret 2007 fanns det kontanter för 109 miljarder kronor i Sverige. I början av november i år hade kontantmängden krympt ihop till 79,5 miljarder kronor.
Allt fler köp görs med kort, mobilbetalningar och i internetbanken. En del affärer tar inte ens emot kontanter längre, utan accepterar bara kortköp.
–Svenskar använder kontanter minst av alla jämförbara länder, säger Cecilia Skingsley som är vice riksbankschef.
Bra till veckopeng
Hon är själv ett levande exempel på att kontanter för många av oss spelar allt mindre roll i vardagen. Vi öppnar inte plånboken oftare än att vi hinner glömma hur mycket pengar den innehåller.
–Oj, det måste jag kolla, säger Skingsley och räknar upp 160 kronor och några euro.
–De blir liggande, när jag behöver kontanter är det ofta just för att för att jag är skyldig barnen veckopeng. Och kanske för småköp under 20 kronor.
På så sätt är hon typisk. En undersökning Riksbanken låtit göra visar att 53 procent av svenskarna har mellan 100 och 500 kronor kontant och en majoritet väljer numera att använda kort även för köp under 100 kronor. Olika mobilbetaltjänster vinner också mark snabbt, särskilt bland yngre i storstäder. De som håller fast vid kontanterna säger i undersökningen att det är av "gammal vana", av "integritetsskäl" och för att man "inte vill vara beroende av tekniken".
Kommer finnas kvar
Med start oktober nästa år börjar Riksbanken byta ut alla svenska kontanter. 300 miljoner sedlar och 500 miljoner mynt ska dras in. Sommaren 2017 kommer de sista av de nuvarande sedlarna och mynten (10-kronan undantagen) att vara ogiltiga att betala med i handeln.
Men hur mycket kontanter som kommer att behövas är oklart. Efterfrågan från handeln och bankerna och vi alla styr. Troligen fortsätter kontantmängden att minska. Sedan 2004 har kontanternas andel av BNP sjunkit stadigt från 3,5 procent till 2,3 procent 2013. Men Skingsley tror inte att kontanternas tid är förbi.
–Vi tror att kontanterna kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Därför gör vi nya säkrare sedlar och mynt som är mindre och lättare. Dessutom får vi två nya valörer, en 2-krona och en 200-kronorssedel.
Fakta: Nya pengar inte gratis
I oktober 2015 kommer nya sedlar i valörerna 20, 50, 200 och 1000. Ett år senare släpps nya 100- och 500-kronorssedlar. Samtidigt kommer nya mynt; 1- 2- och 5-kronor.
Bytet ska ge bättre miljö tack vare att de nya sedlarna är mindre och mynten lättare så att distributionskostnaderna blir lägre. Nickelhalten kommer att vara lägre i mynten och sedlarna får fler säkerhetsdetaljer.
De nya mynten kommer att kosta mellan 20 och 50 öre styck att tillverka, klart lägre än dagens mynt som kostar mellan 50 öre och 1,50 styck. Totalt beräknas utbytet kosta netto omkring 150 miljoner kronor.
Makulerade sedlar ska brännas och mynten säljas som skrot.
Källa: Riksbanken (TT)
