Regeringen har nu formellt inlett förhandlingarna om etableringsjobben med parter på arbetsmarknaden. På ett första möte har det fattats beslut om en styrgrupp, med tre arbetsgrupper under sig.
- Vår tidsplan är att vi i februari ska ha kommit så långt att vi kan ha en färdplan, säger Ylva Johansson, som ska leda arbetet i styrgruppen.
Kritik från oppositionen
Än så länge är det bara vissa parter på arbetsmarknaden som deltar i arbetet. Men förhoppningen är enligt Johansson att andra sektorer ska ansluta sig när det skarpa förslaget kommer.
- Det skulle inte förvåna mig om det blir fler som vill ansluta sig när vi har klargjort lite ytterligare hur det här ska gå till, säger hon.
Arbetsmarknadsministern utesluter inte att det kan bli aktuellt med lagändringar för att kunna införa etableringsjobben. Trots kritik från oppositionen tror hon att det kan bli en bred uppslutning bakom förslaget även i riksdagen.
- Låt oss komma lite längre i utformningen, så tror jag det blir lättare att finna stöd för förslaget.
De tre arbetsgrupperna som har tillsatts består av tjänstemän från berörda departement och representanter från parterna.
"Ju förr desto bättre"
En grupp ska ta upp frågor om lön och ersättningar samt hantera frågan om en eventuell prövning av etableringsjobben mot EU:s statsstödsregler. Den andra ska fokusera på hur matchningen i systemet ska gå till, det vill säga vilka på arbetsmarknaden som ska få etableringsjobben. Den tredje arbetsgruppen ska hålla i frågan om att ta fram relevanta utbildningssatsningar som de som får etableringsjobb ska kunna omfattas av.
- Ju förr desto bättre, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO, om när ett färdigt förslag kan finnas på plats.
Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, ser särskilt matchningsfrågan som avgörande för att det nya program man skissar på ska fungera som det är tänkt. Han ser gärna att arbetet med matchning inkluderar privata företag specialiserade på omställning.
Fakta: Samtal utgår från partsuppgörelse
Regeringens samtal om etableringsjobb med parter på arbetsmarknaden utgår från en principuppgörelse mellan parterna. Insatsen ska riktas till nyanlända och långtidsarbetslösa som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Etableringsjobbet, där jobb kombineras med avlönad utbildning, ska enligt uppgörelsen löpa i högst två år. Tanken är att det bara kan bli aktuella hos företag som har kollektivavtal. När etableringstiden är slut är tanken att den anställde får tillsvidareanställning.
Nettolönen för den person som får ett etableringsjobb ska motsvara minimilönen inom avtalsområdet, men arbetsgivarna ska som mest betala 8000 kronor per månad, med eller utan arbetsgivaravgifter. Tanken är att staten ovanpå det skjuter till pengar och relevanta utbildningssatsningar.