- Jag tycker att det var ett felaktigt beslut, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet.
Enligt Hassler riskerar det skärpta amorteringskravet att komma fel i tid och dessutom kommer det att slå fel ur ett fördelningspolitiskt perspektiv.
Måste justera efter konjunkturen
- Amorteringskravet är fördelningspolitiskt tveksamt. Det drabbar förmodligen ganska få men det drabbar folk som kan ha stora svårigheter att komma in på bostadsmarknaden, säger Hassler som tycker att det är förändringar i fastighetsskatt och ränteavdrag som krävs för att göra något åt bostadspriserna.
- Det är de grundläggande problemen, i kombination med att fastighetsmarknaden inte fungerar som den ska, säger Hassler.
Hassler tycker dessutom att processen i stort är fel eftersom den här typen av åtgärder måste anpassas till konjunkturens fluktuationer.
- Det är inte meningen, tycker jag, att Finansinspektionen (FI) ska hålla på med sådant. Ska man ge FI en stabiliseringspolitisk uppgift måste man fundera mycket mer, säger John Hassler.
"Fel att reglera kunderna"
Även intresseorganisationen Villaägarna har kritiska synpunkter.
- Det är bra i grunden att amortera när räntan är låg och det finns möjlighet. Men nedsidan är att det här bara träffar en viss grupp människor, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna.
Larsson reagerar på att finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger att det är höginkomsttagare som påverkas av det skärpta amorteringskravet.
- Så är det inte. Det kan lika gärna vara någon i Umeå som behöver köpa ett hus när man fått barn och tillhör de här grupperna som inte tjänar så mycket och drabbas av de här kraven, säger Håkan Larsson.
Larsson tycker att det är fel att reglera på individnivå.
- Det är inte fel att reglera bankerna men här går man in och reglerar kunderna, säger Håkan Larsson.
I korthet innebär det skärpta amorteringskravet, vilket ska införas i mars nästa år, att den som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt måste amortera minst 1 procentenhet mer på lånet än i dag.
Bland remissinstanserna har förslaget fått en del kritik. Men flera tunga instanser har tillstyrkt förslaget – däribland Boverket, Riksbanken, Riksgälden och Svenskt Näringsliv.
