Göteborg har definierats som världens näst smartaste stad. Smart eller inte, men det kommer att krävas en hel del arbete både från kommun, fastighetsägare och andra innovativa aktörer för att klara av de utmaningar som staden står inför bara under de kommande tio till tjugo åren, slog Ante Baric fast, när han talade inför fastighetsägare på Fastighetsmässan på Åbymässan i veckan.
– Vi bor i en stor stad och har fått en värld och miljö som vi ska ta ansvar för. Och vi ska lämna tillbaka den i bättre skick än när vi tog emot den, säger Ante Baric, som inom kort slutar som digitaliseringsansvarig i Göteborgs stad.
LÄS MER: Göteborg den näst smartaste staden i världen
500 kommunala tjänster
Kommunen har i dag 500 olika tjänster som följer oss från vaggan till graven. En stor del av dem är redan digitala.
– Det är enkelt och effektivt. Men det viktiga är att vi ser över digitaliseringen och att tjänsterna levereras rätt och på bästa sätt, säger han.
Göteborg har ungefär 34 miljarder kronor i årliga skatteintäkter. De resurserna kommer att krympa framöver, konstaterar han och refererar till Pwc:s analys som visar att Göteborg i närtid kommer att stå inför ett underskott på 4,5 till 5 miljarder kronor. För hela riket handlar det om 62 miljarder kronor.
– Jag vill ju inte skapa en tråkig stämning, men detta händer här och nu, säger han.
80-åringar som bor kvar hemma
Samtidigt som befolkningen blir äldre ökar behoven.
– Vi räknar med 50 procent fler människor över 85 år. Många av dem kommer att bo kvar i ordinärt boende. Det innebär ökade behov. Men behoven ökar i princip från alla, inte bara de äldre. Yngre förväntar sig bättre service, att kollektivtrafiken går i tid och att samhället ska fungera på ett bättre sätt. Det innebär också digitala tjänster, och där förväntar man sig svar i realtid, säger Ante Baric.
Men det finns en del smarta lösningar som både kommun och fastighetsägare skulle kunna börja se över redan i dag, menar han.
Istället för att hemtjänstpersonal ska hålla reda på en uppsjö av nycklar och portkoder till brukare vilket tar en massa tid, borde den processen kunna digitaliseras där hemtjänstpersonalen kan se portkoderna i sina mobiler. I Kungsbacka har man infört nyckelfria lås, som uppfattas som tryggare av både brukare och personal, berättar han.
– Vi lägger alldeles för mycket tid på att arbeta med ineffektiva rutiner och gör fel saker som låsta dörrar, och där kan fastighetsägarna hjälpa till, säger Ante Baric.
Även läkarbesök på vårdcentralerna går att effektivisera genom fler digitala läkartjänster, konstaterar han.
– Det visar sig att 60 procent av de som använder de digitala tjänsterna slipper att gå till doktorn, det är bara 40 procent som behöver gå till läkaren. Och då betyder det att man kan lägga mer resurser på verkligt sjuka människor, säger han.
Äldre duktiga på ny teknik
Framöver måste det ske en större samverkan mellan kommunen och olika samhällsaktörer så att man kan få fram en bättre kunddatamodell och bättre insikt om vilken service som krävs, menar Ante Baric.
Det finns en föreställning om att äldre har svårt att ta till sig den nya tekniken och inte har uppkoppling. Enligt Internetstiftelsens senaste undersökning använder 88 procent av alla 40-talister en lång rad internettjänster. Och 74 procent av dem använder sig av en smartphone.
– Äldre är jätteduktiga på att ta till sig ny teknik, mycket bättre än vad vi tror. Och vi måste förstå vad våra kunder förväntar sig, säger Ante Baric.
Elektriskt och miljövänligt
Klassiska lastmopparna utmanas
– Den här lastmopeden klassas faktiskt som en elcykel. och det är klart att vi har vi ska visa upp den ute på öarna, säger Stig Göransson på företaget Tripl4. Bild: Petter Trens
Kiss som blomsternäring
– Av den kan man tillverka koncentrerad näring och göra pellets som man kan blanda i blomsterjorden, säger Bo Lind på Again. Bild: Petter Trens