Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Entreprenörskap i skolan – ämnet som försvann

2011 skrevs entreprenörskap in i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Men vad hände sedan?
– I dag är entreprenöriellt lärande som en kall död fisk, säger Martin Lackéus, forskare på Chalmers.

Under 00-talets första decennium var målsättningen för den dåvarande alliansregeringen tydlig: fler unga skulle vilja bli företagare. Entreprenörskap var ett hett begrepp som diskuterades brett. 2009 beslutade regeringen om en strategi för entreprenörskap på utbildningsområdet. 2011 skrevs entreprenörskap in i läroplanen.

Martin Lackéus på Chalmers forskar kring entreprenörskap i skolan. Han menar att man, för att förstå hur och varför entreprenörskap hamnade i läroplanen, måste vara medveten om hur samhällsdebatten såg ut strax efter millennieskiftet.

– Det var stort fokus på globalisering, öppenhet och fri företagsamhet. Entreprenören var väldigt haussad, säger han.

LÄS MER: Entreprenören central för samhällsförändring

Forskare: Lärarna visste inte hur de skulle göra

Från att några decennier tidigare främst associerats med någon sorts bygg-gubbe som utförde arbeten på entreprenad och körde eget, genomgick bilden av entreprenören en förändring. Apple, Facebook och Google inspirerade bolag i hela världen. I Sverige började man kalla småföretaget för det poppigare ordet startup och myllan av småföretag för startup-scenen.

I gymnasiet lades fokus på att driva företag, så kallade UF-företag, något många skolor fortfarande jobbar med. I grundskolan startade en bredare diskussion kring entreprenöriellt lärande som bland annat handlade om att uppmuntra till nyfikenhet, kreativitet och att pröva nya vägar.

">
Martin Lackéus, forskare vid avdelningen Entrepreneurship and Strategy på Chalmers. Bild: J-O Yxell
Martin Lackéus, forskare vid avdelningen Entrepreneurship and Strategy på Chalmers. Bild: J-O Yxell

Martin Lackéus är positiv till många av de tankar som fanns – men tycker att entreprenörskap fördes in i grundskolan på ett olyckligt vis.

– Plötsligt skulle alla jobba med entreprenörskap, men man sa ingenting om hur begreppet skulle tolkas eller hur undervisningen skulle gå till i praktiken. Lärarna visste inte hur de skulle göra, säger han.

En lärare som arbetat med entreprenöriellt lärande i skolan är Ulrika Skålberg. 2014 blev Björlandagården – där hon arbetar – delaktig i ett treårigt forskningsprojekt kring entreprenöriellt lärande.

– Det var väldigt roligt. Vi jobbade på ett undersökande vis med elevernas kreativitet och uppmuntrade dem att våga testa och att våga göra fel, säger hon.

LÄS MER: Chalmers har Nordens bästa universitetsinkubator

Fakta: Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan innebär att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som främjar entreprenörskap. Det kan vara att se möjligheter, gå från idé till handling och att lösa problem. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska skolan också främja innovationstänkande och företagande. En viktig del är att samarbeta med människor utanför skolan. Det är en målsättning som finns tydligt formulerad i läroplanerna.

Källa: Skolverket

Kärnan i arbetssättet låg i att skapa värde för andra och att eleverna skulle kunna använda sina kunskaper ”på riktigt”. Ett exempel är hur eleverna på mellanstadiet arbetade med programmering. De började med att intervjua elever på lågstadiet om spel. Utifrån de yngre elevernas önskemål skapade de mycket enkla spel som de sedan presenterade och visade upp.

– Vi ville involvera eleverna i verkliga situationer. Ett tag samarbetade vi till exempel i NO med gymnasieelever, något som var väldigt lyckat, säger Ulrika Skålberg.

Rann ut i sanden efter forskningsprojekt

Samtidigt tycker hon att entreprenöriellt lärande är ett svårt begrepp.

– Det finns och används mycket i samhället och är ett ord de flesta associerar med ekonomi och företagande. Men för oss handlade det om att få eleverna att utvecklas genom att skapa något för andra och att få dem att våga tro på sina idéer, säger hon.

Med tiden började man på Björlandagården prata om undervisningen som just värdeskapande.

– Eleverna blev motiverade av det här sättet arbeta, säger hon.

Men efter det treåriga forskningsprojektet tog slut rann arbetssättet ut i sanden.

Ungefär samtidigt bytte skoldebatten inriktning, programmering skrevs in i läroplanen och för NO-lärare som Ulrika kom diskussionen att handla om detta i stället för om entreprenörskap.

Ulrika Skålberg tycker att det är ett problem att trender kommer och går i skolan.

– Att driva ett lyckat utvecklingsarbete tar tid. Det behövs en tydlig organisation för att det ska lyckas och den måste inbegripa lärare, rektorer, förvaltning och politiken. Det måste finnas förutsättningar för lärare att bedriva skolutveckling efter lokala villkor, säger hon.

LÄS MER: Biobläcksföretag vinner årets företagare i Göteborg

LÄS MER: Ny studie: Segregation skapar entreprenörskap

Forskaren: Det var ett haftsverk

Martin Lackéus, som ägnat en stor del av sin karriär åt entreprenörskap i skolan, ser begreppet om dött i dag.

– Det var ett hafsverk. Därför är det få som jobbar med entreprenöriellt lärande i dag. Det är lite sorgligt att medier intresserar sig för vår forskning först nu när det är dött och man frågar sig vad det var som hände.

Samtidigt har något nytt utvecklats ur det entreprenöriella lärandet, det Martin Lackéus kallar värdeskapande lärande och som det jobbas med på flera skolor runt om i landet.

Men vad hände med den politiska viljan bakom entreprenörskap i skolan? Den finns inte, enligt Martin Lackéus.

– Den politiska diskussionen har helt ändrat fokus. Om det för tio år sedan handlade om öppenhet och globalisering handlar det i dag om att sluta sig och stänga gränser. I dag pratar man inte om motivation och engagemang utan debatten handlar främst om traditionell pedagogik och katederundervisning, säger han.

LÄS MER: Framtidens entreprenörer ska skapa en bättre värld

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.