Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Utmaningen för att nå klimatmålen är ekonomisk och politisk, inte teknisk, menar Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers. Bild: Lisa Thanner
Utmaningen för att nå klimatmålen är ekonomisk och politisk, inte teknisk, menar Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers. Bild: Lisa Thanner

Energitekniken där Sverige kan visa vägen

Tekniken har kommit långt när det gäller klimatsmart energi. Tillräckligt långt för att vi skulle kunna klara klimatmålen vi satt upp, menar Chalmersprofessorn Filip Johnsson. Men där tekniken går framåt, tycker han att klimatpolitiken hittills varit desto svagare.

EU kommissionen har lagt fram ett förslag på klimatneutralitet till år 2050, och Sverige har i sin tur lovat noll nettoutsläpp till 2045. För att klara av dessa mål krävs ny, fossilfri teknik. Teknik som finns redan i dag, menar Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers. En professor med ett tydligt mål i yrkeslivet:

– Det första man kan säga är att i dag har vi inga uthålliga energisystem. Det är det jag arbetar på – att se om de kan bli uthålliga innan jag går i pension. Skämt åsido, det kommer nog inte lyckas, men jag går i pension långt innan år 2045 så vi får hoppas att det finns tid att agera.

Johnsson: Utmaningen ekonomisk och politisk

Utmaningen är inte att lösningarna för att ersätta kol och olja ligger för långt fram i tiden. För teknikerna finns. För även om det finns utmaningar kvar att lösa, och forskning och utveckling kommer att vara viktigt, är det inte kollegorna på Chalmers eller andra tekniska universitet runt om i världen som främst sitter på nyckeln till förändring.

– Det avgjort största utmaningen för att möta klimatmålen ligger i att hitta styrmedel som är tillräckligt kraftfulla och att sätta en hög prislapp på koldioxid. Det är där man har misslyckats. Utmaningen är ekonomisk och politisk, inte teknisk, säger Filip Johnsson.

I Sverige och övriga norra Europa är vindkraft en av de tekniker som det satsats mest på. Men med varierande vind kommer andra tekniska utmaningar, som att skapa smarta system för när elen används – och hur den ska lagras.

– Det pågår redan nu stor ökning av vindkraften men för att kunna öka kapaciteten ytterligare krävs det smarta system för hur vi använder den el som produceras. Det kan vara saker som att ladda sin bil när det finns gott om el eller lagra elen i form av vätgas så att den kan användas senare, säger Filip Johnsson.

Han betonar att den goda tillgången till vattenkraft i Sverige ger oss ett försprång när det gäller att balansera elproduktionen.

"Vi behöver egentligen inte ny lagringsteknik. Mest handlar det om att det krävs ett sammansatt, flexibelt system som är anpassat efter den nya elproduktionen" säger Filip Johnsson. Bild: Lisa Thanner
"Vi behöver egentligen inte ny lagringsteknik. Mest handlar det om att det krävs ett sammansatt, flexibelt system som är anpassat efter den nya elproduktionen" säger Filip Johnsson. Bild: Lisa Thanner

Här är energitekniken som kan göra skillnad

I dag består Sveriges elproduktion av ungefär 40 procent vatten, 40 procent kärnkraft och resten bland annat vind och el från kraftvärmeverk, som våra fjärrvärmesystem är byggda på. Och debatten om kärnkraftens vara eller icke-vara är ständigt aktuell.

– De som är skeptiska till vindkraft brukar framhålla kärnkraften i stället. Men problemet är att med dagens teknik är det väldigt svårt att få in den i ekvationen till 2045. I dag är kärnkraften mycket dyrare än vind, att bygga kärnkraft med dess stora kapitalkostnader och långa ledtider innebär också en stor finansiell risk. Sedan pågår det viktig forskning som gör att man mycket väl på längre sikt kan lyckas utveckla ny och mer kostnadseffektiv kärnkraftsteknik – främst den så kallade fjärde generationens kärnkraftsteknik. Men ny kärnkraft med dagens teknik är inte konkurrenskraftig, säger Filip Johnsson.

Vilka tekniker ser du håller på att utvecklas som kan göra stor skillnad?

– Det som är bra är att teknikerna finns. Men det behöver investeras i smartare system för att effektivt integrera vind och solkraft. Det krävs till exempel smart laddning av elbilar där dessa laddas när det finns överskott av el, stationära batterilager och att omvandla elen till andra energibärare som kan lagras till exempel vätgas.

Hur långt har vi kommit när det gäller lagringsmöjligheterna? Till exempel batterifrågan framstår ofta som ett olöst problem.

– Det handlar inte bara om batterier. De kan göra vissa saker men när det gäller till exempel vindkraft funderar det inte så bra, då handlar det snarare om att lagra elen i en annan energibärare, som vätgas. Vi behöver egentligen inte ny lagringsteknik. Mest handlar det om att det krävs ett sammansatt, flexibelt system som är anpassat efter den nya elproduktionen.

Hur hoppfull är du att vi klarar en energiomställning till mitten av århundradet?

– För Sveriges del vore det konstigt om vi inte klarade det. Vi har en stor samsyn mellan näringsliv, forskning och politik. Globalt är jag mer bekymrad. Många länder har sämre förutsättningar än oss och är beroende av stora mängder fossila bränslen. Framför allt kol. Att få dem som har kol och olja som en stor inhemsk resurs att sluta använda den, det är den största utmaningen världssamfundet står inför. Där är det viktigt att länder som Sverige visar att det går att klara sig utan, men man får ha en ödmjukhet inför att andra länder inte har samma förutsättningar. Vi fortsätter ju samtidigt att konsumera saker som producerats i Kina, med hjälp av stora mängder kol.

Inom vilka tekniker ser du att Sverige kan visa vägen?

– Dels när det gäller de smarta systemen, och då handlar det snarare om att bli ledande på att införa dem än själva teknikerna i sig. Sedan handlar det om vätgasbaserad ståltillverkning, teknik för att producera koldioxidfri cement och teknik för koldioxidavskiljning och lagring. Man får heller inte glömma all expertkunskap som skapas inom tjänstesektorn om vi går före, till exempel konsulter.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.