Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kinas vice premiärminister Liu He lämnar ett möte med amerikanska representanter i Washington.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Elektronikbranschen sågar USA-tullar

Tullverket i USA har, precis som president Donald Trump hotat med, höjt tullarna från 10 till 25 procent på 5 700 kinesiska produktkategorier.

Donald Trump skrämde upp marknaden med hot om att höja tullarna redan i söndags. Detta har under veckan skapat stor turbulensen på börser och för exponerade valutor och råvaror.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Nu är tullarna på plats, trots att en kinesisk delegation ledd av vice premiärminister Liu He träffade höjdare från USA:s regering i Washington i en ny runda handelssamtal. Efteråt skrev Trump på Twitter att samtalen med Kina kommer att fortsätta och att det hänger på förhandlingarna om tullarna tas bort eller inte. Samtidigt beskrev han samtalen som konstruktiva och hyllade sin relation till Kinas president Xi Jinping.

Svåra att överblicka

De höjda tullarnas effekter är svåra att beräkna exakt. Motåtgärder har utlovats av Kinas handelsdepartement, men det är än så länge oklart vad det blir. Det kan som i tidigare tullpåslag från USA:s sida under det gångna året även bli aktuellt med skyddstullar från EU:s sida – för att hejda flödet av kinesiska produkter till EU som med de nya tullarna inte längre går att sälja i USA.

"Bygg dina produkter i USA och så slipper du tullar!" skriver president Donald Trump i ett inlägg på sitt flitigt använda konto på Twitter.

Han tillägger att det just nu inte finns några skäl att stressa i förhandlingarna med Kina då tullarna på kinesiska varor för 250 miljarder dollar redan ligger på 25 procent.

"Dessa omfattande betalningar går direkt till USA:s finansdepartement", skriver han.

"Kommer att bli katastrofalt"

Det är dock långt ifrån alla som delar Trumps syn på hur tullarna fungerar och vem som faktiskt betalar för handelskriget i slutändan.

- Att höja tullarna kommer att bli katastrofalt, säger Gary Shapiro, vd för USA:s branschförening för företag inom konsumentelektroniksektorn, till Reuters.

Föreningens medlemmar sysselsätter fler än 18 miljoner i USA. Och enligt Shapiro kommer tullarna att betalas av USA:s konsumenter och företag, inte av Kina, som Trump påstår.

Det är enligt de flesta beräkningar som har gjorts redan tydligt att de tullar som tidigare har införts har pressat upp priserna för importföretag i USA, som köper importerade varor från Kina eller varor som består av komponenter från Kina. Fordonssektorn, präglad av gränsöverskridande produktionsmodeller, är särskilt hårt drabbad.

Hundratusentals arbetstillfällen

Amerikanska General Motors och Ford har redan varnat för tullrelaterade kostnader på en miljard respektive 750 miljoner dollar. Motorcykeltillverkaren Harley Davidson, som även drabbats av höjda tullar i EU som en motåtgärd mot Trumps stål- och aluminiumtullar mot EU, räknar med att tullnotan i år kan lyfta till 100–120 miljoner dollar, från fjolårets 23,7 miljoner dollar.

En rapport som presenterades av USA:s centralbanks regionala kontor i New York, Princeton University och Columbia University i mars i år visar att de betydligt lägre tullar som infördes i fjol kostade amerikanska konsumenter minst 6,9 miljarder dollar (cirka 65 miljarder kronor).

För ett snitthushåll i USA blir det enligt en prognos från konsultbyrån Trade Partnership en tullkostnad på 767 dollar per år och enligt analysföretaget Oxford Economics kan man räkna med att hundratusentals amerikanska arbetstillfällen försvinner till 2020 som en direkt effekt av tullarna.

Liten del av världshandeln

För Kinas del beräknas de 25-procentiga tullarna som nu införs äta upp nästan 0,5 procentenheters tillväxt, enligt en analys gjord av storbanken Nordeas asiatiska chefsanalytiker Amy Yuan Zhuang. Skulle Trump göra allvar av hotet om 25-procentiga tullar på alla kinesiska varor antas bakslaget öka till 0,8 procentenheter.

Bland ekonomer pekar dock många på att det trots allt är en liten del av världshandeln som påverkas av de tullar som nu tillkommer. Det rör sig om cirka 2 procent av världshandeln, enligt Johan Javéus, chefsstrateg på SEB.

- Det är en väldigt liten del av den globala handeln som är utsatt av handelskriget och inte tillräckligt för att världen ska gå in i en lågkonjunktur.

Medan effekten av tullarna inte bör överdrivas är det framförallt tajmingen som är dålig, enligt Javéus.

- Det som är oroande är att det sker i ett läge där tillväxten redan är på väg att mattas av, både i USA men framför allt i Kina.

Kan slå hårt

På Kommerskollegium varnar man för att de tullar som nu höjts kan få effekter på svenska företag.

- Även om svenska företag inte handlar direkt med Kina och USA kanske man är en del i en värdekedja, säger Fredrik Gisselman, utredare på Kommerskollegium.

Det kan exempelvis röra sig om underleverantörer i Sverige som direkt eller indirekt säljer komponenter till Kina eller USA, som sedan används i produkter som nu får höjda tullar.

- Så även om ekonomin klarar sig bra kan det slå hårt mot enskilda branscher och företag, säger Gisselman.