Finansmarknadsminister Max Elger (S) (th) och finansminister Mikael Damberg (S) berättar om de statliga kreditgarantierna för lån till elproducenter.
Finansmarknadsminister Max Elger (S) (th) och finansminister Mikael Damberg (S) berättar om de statliga kreditgarantierna för lån till elproducenter. Bild: Anders Wiklund/TT

Elbolagen får låna max 250 miljarder kronor

Den finansiella stabiliteten är inte hotad, enligt finansmarknadsminister Max Elger (S).
Regeringens aviserade garantier – max 250 miljarder kronor – för elproducenterna ska räcka för att tackla de problem som uppstått på elbörsen så att bolagen kan fortsätta handla.

ANNONS
|

– Vi delar bedömningen att den finansiella stabiliteten inte är hotad, eftersom vi i går aviserade ett likviditetsstöd som vi bedömer räcker för att hantera och isolera de problem som vi har identifierat på elderivatmarknaden, säger Max Elger efter söndagens möte i det finansiella stabilitetsrådet.

Anledningen till mötet var att regeringen under lördagen aviserade hundratals miljarder i kreditgarantier till elbolagen för att avvärja en potentiell finanskris.

På en pressträff på söndagen preciserade regeringen garantierna till högst 250 miljarder kronor. Villkoren ska vara marknadsmässiga, betonade finansminister Mikael Damberg (S).

Ryskt "energikrig"

Han talar om "en krigsekonomi i Europa till följd av Rysslands energikrig" som motiv för att ge statliga kreditgarantier för lån till elproducenterna.

ANNONS

– Hade vi inte agerat fanns risken att elproducenterna hamnat i teknisk konkurs i morgon (måndag).

– Det skulle ha kunnat spridas till resten av den finansiella marknaden och ytterst kunnat leda till en finanskris, säger Mikael Damberg.

Krispaketet riktas främst till elproducenter i Sverige. Andra bolag i Norden och Baltikum som handlar på Nasdaq Clearing, mellanhand och viss garant mellan köpare och säljare, omfattas också under de första två veckorna. Därefter utgår regeringen att de länderna har hunnit vidta egna åtgärder.

Mött förståelse

Om förslaget får grönt ljus i riksdagens finansutskott på måndagen kommer regeringen att ge Riksgälden i uppdrag att hantera kreditgarantierna. En del av villkoren är att låntagande bolag under löptiden inte får betala ut utdelning och bonusar.

– Mottagarna måste också vara livskraftiga bolag och deras likviditetsbrist måste vara kopplad till krav från Nasdaq Clearing, säger Max Elger på pressträffen – där båda ministrarna upprepade att skattebetalarna med största sannolikhet inte riskerar att behöva stå med notan i slutänden.

– Sverige har starka offentliga finanser och internationellt sett låg skuldsättning, betonar Mikael Damberg.

Han har talat med övriga partiers ekonomiskpolitiska talespersoner och säger sig ha mötts av förståelse för elkrispaketet:

– De delar problembilden. Regeringen värdesätter den dialogen oerhört mycket.

ANNONS

"Liten risk"

Garantierna behövs för att bolagen som handlar på elbörsen ska kunna ställa tillräckliga säkerheter. Eftersom elpriserna har skjutit iväg som en raket, över tusen procent på ett år, måste de snabbt fram med mycket stora belopp i säkerheter för att kunna fortsätta handla. Det är det som garantierna ska täcka.

TT: Kommer det att räcka även om elpriserna skenar igen?

– Det är vår bedömning att den volym vi avsätter är tillräcklig, säger Max Elger.

Han bedömer att det är "mycket liten risk" för att elproducenterna de facto kommer att behöva utnyttja möjligheten till statliga lån.

Mött förståelse

Om förslaget får grönt ljus i riksdagens finansutskott på måndagen kommer regeringen att ge Riksgälden i uppdrag att hantera kreditgarantierna. En del av villkoren är att låntagande bolag under löptiden inte får betala ut utdelning och bonusar.

– Mottagarna måste också vara livskraftiga bolag och deras likviditetsbrist måste vara kopplad till krav från Nasdaq Clearing, säger Max Elger på pressträffen – där båda ministrarna upprepade att skattebetalarna med största sannolikhet inte riskerar att behöva stå med notan i slutänden.

– Sverige har starka offentliga finanser och internationellt sett låg skuldsättning, betonar Mikael Damberg.

Han har talat med övriga partiers ekonomiskpolitiska talespersoner och säger sig ha mötts av förståelse för elkrispaketet:

ANNONS

– De delar problembilden. Regeringen värdesätter den dialogen oerhört mycket.

Finland tar efter

Ett liknande paket föreslås i Finland, meddelar Finlands regering på en pressträff, rapporterar Yle. Nödfinansieringen kommer att bestå av 10 miljarder euro, motsvarande runt 108 miljarder kronor, och gäller både lån och garantier. Enligt Saarikko handlar det dock om lån med "mycket stränga garantier" och det är inte fråga om kostnadsfri utdelning av pengar.

Lördagens besked från Sveriges regering om kreditgarantier gäller också till en början företag från Norden och Baltikum, fram till det att liknande åtgärder vidtas även där.

Stabilitetsrådet består av regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden och träffas vanligtvis två gånger om året.

Söndagens möte var, enligt Max Elger, en chans att noga gå igenom riskbilden och myndigheternas stabilitetsbedömningar med anledning av prisutvecklingen.

Fakta: Energibolagens likviditetsgarantier

På grund av rusande energipriser måste bolag som gör affärer på Nasdaq Clearing, som fungerar som en mellanhand och i viss mån garant mellan köpare och säljare på marknaden, betala allt mer i säkerhetsgarantier för att få lov att handla.

Tidigare kunde energibolagen använda bankgarantier, men det förbjuder numera EU-förordningen Remit. I stället måste bolagen själva garantera säkerheterna för, i det här fallet, Nasdaq Clearing.

Mellan augusti 2021 och augusti 2022 har elpriset stigit så kraftigt att säkerhetsmassan i clearingsystemet ökat från 25 till 180 miljarder kronor enligt Finansinspektionens chef Erik Thedéen. Det betyder att även solventa och stabila bolag har flaggat upp för likviditetsproblem; de har helt enkelt inte tillräckligt i kassakistorna.

Nasdaq Clearing är indirekt kopplat till det finansiella systemet, som regeringen ser hotat om energibolag i Norden och Baltikum inte klarar kraven på säkerhetsbelopp, särskilt inte om elpriserna stiger ytterligare efter ryska Gazproms beslut den 2 september att stänga av Nordstream 1.

Syftet med regeringens krispaket är att isolera elmarknaden och minimera störningar i det finansiella systemet genom att ställa ut statliga likviditetsgarantier på högst 250 miljarder kronor till energibolagen.

Källa: Regeringen och Finansinspektionen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS