Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I Nordstan är det numera ganska folktomt. Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank föreslår nu att varje svensk, efter krisen är över, ska få 10 000 kronor för att kickstarta ekonomin. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
I Nordstan är det numera ganska folktomt. Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank föreslår nu att varje svensk, efter krisen är över, ska få 10 000 kronor för att kickstarta ekonomin. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Ekonomen: Ge varje svensk 10 000 kronor

När coronakrisen klingar av borde varje svensk i arbetsför ålder få 10 000 kronor för att kickstarta landets ekonomi, tycker Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank.

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank, dammar av den amerikanske ekonomen Milton Friedmans teorier om så kallade helikopterpengar till folket. Om en regering släpper ut sedlar från en helikopter kan de plockas upp av befolkningen, och kommer att stimulera samhällsekonomin.

LÄS MER: Nya krisåtgärden – lättare att få a-kassa

LÄS MER: Varslad, sjuk, uppsagd, permitterad eller i behov av a-kassa? – detta gäller under krisen

– Vi har så oerhört starka statsfinanser i Sverige. Vi skulle kunna gå ut med breda stimulanser, säger Andreas Wallström till DN.

Han betonar att detta handlar om att regeringar lånar pengar som läggs till statsskulden på ett konventionellt sätt.

Sker redan ute i världen

Detta har redan skett ute i världen. Hongkong delar ut 10 000, när 13 000 kronor, till alla invånare som är 18 år eller mer. I Japan överväger man att stötta hushåll med kontanter och presentkort, Och USA är en åtgärd att dela ut ett engångsbelopp på 12 000 kronor till varje vuxen och 5 000 kronor till varje barn.

Enligt Andreas Wallströms beräkningar skulle slutnotan bli 50 miljarder kronor om varje person i arbetsför ålder i Sverige skulle få 10 000 kronor. Det handlar om cirka fem miljoner invånare.

– Det låter mycket men det är bara en procent av Sveriges BNP. Fortsätter vi i sex månader blir det 300 miljarder kronor och sex procent av BNP, men det är ingenting som äventyrar vår statsskuld. Vi skulle kunna gå ut med ganska stora och breda stimulanser, menar han i intervjun.

Enligt hans mening har Sverige urstarka finanser, med en statsskuld på cirka 35 procent av BNP, som förväntas upgå till 40 procent efter alla införda åtgärder och nedgången i ekonomin.

Vänta till krisen slut

Men den här sortens helikopterpengar måste vänta åtminstone fram mot sommaren, då den värsta smittspridningen kan vara över, anser Andreas Wallström.

Han tycker att detta är en modell som både Sveriges och Norges regeringar borde fundera på att genomföra.

– Det gäller att skjuta stort och brett, och vissa saker kommer att träffa bättre, men ingen kommer anklaga regeringar för att slösa bort pengar. Risken är större att de gör för lite än för mycket, Andreas Wallström.

LÄS MER: Så kan corona förändra ekonomin – för alltid

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon.

Klicka på följ-knappen här intill vid taggen Ekonomi!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.