I december 2017 kostade en enhet av kryptovalutan bitcoin nästan 20 000 dollar, då drygt 160 000 kronor. Valutan var på finansvärldens läppar, men sedan kom priskraschen.
I december 2018 kostade en enhet av valutan drygt 3 000 dollar, en priskollaps ner till en sjättedel av värdet. Men sedan dess har valutan återhämtat sig. I slutet av juni handlades den för över 13 000 dollar, men har sedan dess backat till omkring 10 000.
LÄS MER:Så tog Bitcoin över en hel värld
Experten ser tre anledningar
Ludvig Öberg har omnämnts som en svensk bitcoin-pionjär och varit med och grundat en plattform för att kunna handla i valutan. Han tror att de senaste månadernas uppgång beror på framför allt tre saker:
– Dels fanns det stora farhågor kring skalbarheten, om bitcoin skulle klara av att öka mängden transaktioner. Men det har man börjat lösa genom lightning network som man har byggt ut under det senaste året. Det är ett system för transaktioner som ligger ovanpå Bitcoin och möjliggör för Bitcoin att hantera upp till 1000 gånger så många transaktioner som idag, säger han.
– Sedan har vi libra, där flera stora företag som Facebook, Visa och Spotify ska gå samman och starta en kryptovaluta. Det får massa main stream-media, vilket ger legitimitet till kryptovalutor överlag.
– Det sista är att om ungefär ett år så kommer takten med vilken Bitcoin att skapas halveras. Från 12,5 per tio minut till 6,25. Det är satt från början för att valutan ska efterlikna guld, som också finns i begränsad mängd, och till slut kommer det bara finnas 21 miljoner Bitcoins. Detta har varit känt hela tiden, men jag tror att det är nu det börjar få effekt, säger Öberg.
FAKTA: Så fungerar blockkedjetekniken
• I en blockkedja kan data lagras permanent. Informationen delas upp i olika block, som med tiden länkas samman till en kedja.
• Varje block innehåller en så kallad "hash" som länkar det till det tidigare blocket i kedjan. Men också en "tidsstämpel" som visar när informationen kom in i kedjan.
• För att ändra något i ett av blocken krävs ändringar i alla därpå följande block i kedjan. På så vis kan man säga att nätverket utgör en säkerhet för informationen som finns i blocken. Ju större nätverk, desto svårare blir det att ändra.
• Strukturen i en blockkedja gör att informationen i den är säker och mycket svår att ändra i efterhand. Det gör tekniken potentiellt lämplig för till exempel sjukvårdsjournaler, stora omröstningar – eller digitala kontanter.
Kommer inte betala på Ica
Men enligt Öberg är det fortfarande så att en stor del av värdet består av förväntningar inför framtiden – om att kryptovalutan kommer att kunna användas på betydligt bredare skala än idag. Men att bitcoin skulle ta över rollen som till exempel den svenska kronan har idag, det tror inte Öberg.
– Som konsument kanske man inte ens kommer att se att det är bitcoin man använder sig av. Det är ett protokoll som skulle kunna användas för att hantera värden på internet. Men i närtid tror jag inte att vi kommer att betala på Ica med det, i västvärlden finns det redan bra och fungerande system för det, säger han.
