Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Nybyggnationerna ökade under fjärde kvartalet jämfört med ett år tidigare. Arkivbild.

Efter byggboomen – nu vänder det

Bostadsbyggandet har toppat för den här gången. Nu vänder det ned rejält, vilket kommer att pressa svensk ekonomi märkbart, spår analytiker.

Förra året påbörjades totalt cirka 64 000 nybyggnationer av lägenheter, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det innebär ett lyft på åtta procent jämfört med året före. Även under fjärde kvartalet fortsatte uppgången. Men nu är det stopp om man ska tro bedömarna.

Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tar de rejält fallande bygglovsansökningarna som utgångspunkt.

- Det kommer medföra att byggstarterna minskar markant, säger Grahn.

25 procent ner

Det stämmer också överens med den gängse bilden på bostadsmarknaden nu, att priserna har fallit med runt tio procent under hösten och att fler byggbolag och beställare börjat bli mer försiktiga. Historiskt sett brukar en prisnedgång på tio procent ge ett fall i bostadsbyggandet på 30–40 procent, enligt Michael Grahn.

- Vi spår en nedgång på 15 procent i år och ytterligare tio procent nästa år, säger han.

Att bostadsbyggandet förmodligen går ner i år, tror också bostadsminister Peter Eriksson (MP).

- Framför allt vad gäller dyrare bostadsrätter, men jag tror fortsatt på ett intresse för att bygga hyresrätter, vi jobbar hårt för att det ska bli så, säger Eriksson.

Stöd till 10 000

Samtidigt konstaterar han att 51 procent av de nystartade bostäderna i fjol rörde sig om just hyresrätter. Knappt 10 000 av dem (inklusive studentbostäder) fick statligt investeringsstöd – ett bidrag som ges i utbyte mot att byggherrarna lovar en maxhyra, enligt Peter Eriksson.

Om bostadsbyggandet går ner försvinner en stor del av bränslet till den svenska BNP-tillväxten där byggandet den senaste tiden stått för en tredjedel av BNP-ökningen. Det handlar inte om någon jättedramatik, ingen recession eller så, enligt Grahn som räknar med en svensk BNP-tillväxt i år på 1,7 procent och en svagare krona som följd.