Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Dan Sten Olsson på sitt ämbetsrum vid kontoret bredvid Danmarksterminalen – i bakgrunden en vy över hamninloppet från Hisingssidan där farfar Gustav beställde sitt första fartyg. Bild: Mia Hšglund, Mia Höglund

Dramatiskt år för Stena – planerar för elektrisk färja

Beslagtaget fartyg och fortsatt rörigt kring Brexit. 80-jubilerande Stena kan se tillbaka på ett händelserikt år, där också planeringen för en elektrisk färja mellan Göteborg och Fredrikshamn sakta börjar ta form.
– När linjen blir helt elektrisk behöver vi en ny färja, säger koncernchefen Dan Sten Olsson och visar en futuristisk modell över ett helelektriskt passagerarfartyg.

Stenasfären fortsätter att växa på längden och tvären och är snart uppe i 20 000 medarbetare.

– Ja, och tittar vi på indirekt kontrollerade företag är det väl åtminstone 16 000 till – det är himla många, säger koncernchefen och huvudägaren Dan Sten Olsson när GP träffar honom på Stena Metalls huvudkontor mellan Tysklands- och Danmarksterminalerna.

– Det är både roligt och skrämmande att man har detta ansvar, det är många som är beroende av oss. Men farmor Magda hade blivit glad om hon fått se detta, det har varit släktens strävan att vi ska växa, säger den 72-årige koncernchefen.

Att GP träffar Dan Sten Olsson i Stena Metalls kontor har att göra med att bolaget fyller 80 år under tisdagen – det var här hela det som idag är en ägarsfär med allt ifrån bostäder, fartyg till ägande av bolag i hotell-, blomster- och hälsokostbranschen tog sina första steg 1939.

– Ja, pappa började ju som skrothandlare. Han trodde han skulle tjäna mycket pengar under kriget, men det var först efter kriget det blev fart på affärerna. Och ungefär när jag föddes, 1947, började rederiverksamheten.

– Idag är vi egentligen ett investmentbolag men med en gemensam kultur. Den kulturen har visat sig vara vinnande både här och där.

Stena Metall fyller 80 år och det gör också hela Stenasfären – det var med skrotverksamhet hela företagsimperiet började byggas upp 1939. Bild: Mia Hšglund, Mia Höglund

Återvinner hela bilar

Metallverksamheten har gått från skrotverksamhet till high tech där till exempel Stena Recyclings robotisering av verksamheten innebär ökad effektivitet och färre skador vid anläggningen i Halmstad.

– Det blir färre skador på händer och armar, säger Dan Sten Olsson.

Han framhåller också att man idag kan återvinna 95 procent av en skrotad Volvobil.

Ser man till lönsamheten kan man konstatera att Stena Metall också tydligt bidrar till resultatet: en miljard kronor landar årets resultat på före skatt för Stenabolaget. Går man till hela sfären kan man konstatera att även fastigheter och nya affärer – investmentbolagen Adactum och Stena Sessan – bidrar med ytterligare tre miljarder kronor. En av affärerna under året var intern inom sfären: Beijer Electronics såldes från Stena Sessan till Adactum.

Men precis som de senaste åren är oljeborrverksamheten ett tydligt sänke för affären – där landar minusresultatet på över tre miljarder kronor, vilket ändå är en förbättring mot året innan då de röda siffrorna landade på fyra miljarder. Oljeborrningsverksamheten beräknas också skrivas ned med 11 miljarder kronor fram till 2024.

– Det är tungt affärsområde och kommer att fortsätta vara tungt ett tag till. Nästa år tror vi att landar på två miljarder back.

– Vi tror på resultatförbättringar för sfären på en miljard nästa år.

Marina delen mindre

Och omsättningen fortsätter uppåt för Stenasfären – Stena AB, Stena Metall och Stena Sessan – och beräknas i år landa på 64 miljarder kronor, där marginalerna förbättras till tvåsiffriga belopp.

Det allmänheten förknippar mest med Stena är just rederiverksamheten, även om den marina delen faktiskt numera är i tydlig minoritet.

– Den utgör väl 42 procent av sfärens kapital, för 20 år sedan stod den för över 90 procent. Vi försöker lägga allt mer investeringar i den icke-marina sektorn, till exempel bostäder som är stabila tillgångar.

Men ser man till händelser under året är det onekligen fartyg som varit i fokus: all världens medier bevakade intensivt händelsen när Iran i juli beslagtog det brittiskflaggade Stena Bulk-fartyget Impero i Hormuzsundet. Stena befann sig plötsligt indragen i storpolitisk konflikt.

– Det där var ett misstag helt enkelt, vi var ju oskyldiga. Men det tog ju två månader innan de släppte fartyget och det var en väldig påfrestning på våra anställda. Det var psykisk tortyr kan man säga.

Här konstaterar Dan Sten Olsson att fartyget hade fullgod säkerhet.

– Det här nya fartyget har skyddsrum, ett skottsäkert rum. Det beror på att det finns problem med pirater, till exempel utanför Somalia. Men vi trodde inte att Hormuzsundet skulle vara ett problem. Och vi har bra säkerhetsrutiner.

Fakta: Dan Sten Olsson

Ålder: 72 år. ”Vid senaste läkarkontrollen var beskedet att min biologiska ålder är 55 år, så jag kan fortsätta i flera år till.”.

Titel: Koncernchef

Bor: Hus i Örgryte.

Musik: ”Lyssnar gärna på Chopin och Schubert på Spotify, men när jag städar lyssnar jag på pop – på Hootenanny Singers.”

Gott ledarskap

Koncernchefen prisar befälen ombord som klarade en tuff situation och att leda besättningen som kom från Filippinerna, Ryssland och Indien.

– Det var aldrig våldsamt, men de betedde sig ju inte trevligt när de intog fartyget. Vi hade ett väldigt bra befäl som hade förmågan att lugna folk.

Och för färjerederiet Stena Line, som har mycket trafik på Irländska sjön, har den sega frågan om Brexit fortsatt att påverka, och hur tullgränserna ska dras.

– Det ser ut att bli en lugn övergång nu, vilket naturligtvis är bra. Men det finns ju inget positivt med det – det kommer att innebära minskad handel. Och vi ser att gränsen mellan EU och Storbritannien kommer att gå över vattnet i Irländska sjön till att börja med.

Men i redovisningen framgår det samtidigt att frakten på Nordsjön faktiskt ökat med sju procent som en följd av Brexit.

– Ja, det är lite svårt att förklara, men vid övergången till Brexit får man tulldeklarera i Dover och Calais, liksom andra hamnar. Men i dessa nämnda hamnar kommer det bli väldigt mycket trafik och då flyttar trafiken till längre linjer – och där har vi två linjer mellan Holland och England som fått mer frakt.

Så här futuristisk kan Stenas nya helelektriska färjor gestalta sig i framtiden – där Göteborg–Fredrikshamn är en av linjerna. Bild: Valdemar Lönnroth

Ny elektrisk färja

När det gäller Storbritannien sätter Stena Line nu in den nya färjan Estrid att trafikera Dublin till Holyhead i Wales. Här har Stena investerat totalt i nio nya färjor. Stenasfärens totala investeringar kommer nu att minska förklarar koncernchefen.

– Vi har legat på mellan nio och tio miljarder kronor om året men går nu ned till mellan sju och åtta miljarder framöver.

När GP följer med koncernchefen till hans kontor vid Danmarksterminalen med utsikt över på- och avstigande passagerare står en futuristisk modell i lobbyn som väcker intresse, med namnet Stena Elektra. En skylt uppger att last- och passagerarfartyget kan gå i fyra timmar på en laddning.

– När vi går över till helt elektrisk drift mellan Göteborg och Fredrikshamn behöver vi investera i en ny färja, det där är ett koncept, men den kan ge en uppfattning om hur en ny färja kan se ut. Vi har satt 2030 som året då linjen ska vara helt elektriskt, men helst vill vi göra det innan dess.

– Det är egentligen inte så långt borta – det tar tre och ett halvt år från beställning till att den är färdigbyggd. Det pågår planering.

Fakta: Stenasfären

I sfären ingår Stena AB, Stena Metall och Stena Sessan.

I dessa bolag ingår i sin tur fler bolag och affärsverksamheter inom bland annat färjetrafik, oljeborrning, fastigheter, finans- och investmentverksamhet där sfären har en portfölj med bolag man är majoritetsägare i. Dan Sten Olsson äger också själv 7,5 procent i GP:s ägarbolag Stampen Media – en ägarandel som minskade under året när norska Polaris Media ledde ett konsortium som blev ny majoritetsägare.

Siffror: 19 400 anställda, 164 fartyg och borriggar, 24 700 bostäder och 3 700 kommersiella lokaler.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.