Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Patrik Johansson och Åsa Ottosson utbildar sig till dietister i en tid när kost- och bantningsråden haglar.

Dietist 09

GI, Atkins, medelhavsdiet eller stenålderskäk? Det är lätt att bli förvirrad av alla kostråd i jakten på god hälsa. - Mat ska inte vara krångligt, säger Åsa Ottosson, student på dietistprogrammet.
Den vanligaste uppgiften för en dietist är att agera kostrådgivare i vården. Ofta är det patienter som behöver hjälp med omläggning av kosten till följd av diabetes, övervikt, hjärt- eller njursjukdomar.

Men en dietist kan förstås också gå ge enkla och bra kostråd till friska människor. Till exempel studenter som tröttnat på fiskpinnar, asiatiska nudlar eller fyllda baguetter från kiosken.

- Många människor, inte minst studenter, har en stressad tillvaro där det kan vara svårt att hitta tid både till genomtänkta inköp och till långa sessioner i köket, säger Åsa Ottosson.

- En baguette för 25 kronor kanske inte känns dyr när du köper den, men om du lagar linssoppa hemma får du ner portionspriset till några kronor. Billig mat är ofta bra mat. Potatis, andra rotfrukter, lök, knäckebröd... det är jättebra kost. Ät bönor och baljväxter i stället för kött ibland, det är jättegott, säger Patrik Johansson, kurskamrat till Åsa.

Deras kostråd är både ekonomiska och nyttiga, och helt okontroversiella. Men du ska inte luras att tro att dietist är ett okontroversiellt yrke.

Det är det inte.

- Ibland blir man nästan lynchad bara för att man berättar att man pluggar till dietist, säger Patrik Johansson.

Det kan låta underligt, men så har också Patrik Johansson och Åsa Ottosson valt att utbilda sig till dietister i en tid när de olika kost- och bantningsråden haglar över alla som vill hålla sig i form.

Åsa Ottosson har alltid varit intresserad av mat och sökte till dietistprogrammet för att hon var nyfiken på hur mat kan förebygga eller lindra sjukdomar. Patrik Johansson hade ett allmänt intresse för kroppen och för medicin.

Utbildningen är på sex terminer - då blir man legitimerad dietist - med möjlighet till ett års påbyggnadsutbildning och magisterexamen. Grundutbildningen innehåller stora sjok biokemi och organisk kemi, näringslära och fysiologi. För att förstå hur olika livsmedel påverkar en människa måste man också förstå den molekylära nivån, hur fetter och kolhydrater är uppbyggda.

Kanske är det den här medicinska och akademiska utbildningen som gör att både Åsa och Patrik börjar skruva besvärat på sig när samtalet glider in på för- och nackdelar med till exempel GI (som förespråkar balans mellan långsamma och snabba kolhydrater) eller lågkolhydrat-metoderna Atkins och den relativt nya trenden LCHF (low carb, high fat, alltså kost med lite kolhydrater och mycket fett).

- Alltså, jag vill egentligen inte prata om det här för mycket. Om jag slinter med tungan kommer jag att bli mejlbombad av GI-entusiaster, säger Patrik Johansson. Vi säger inte att vi dietister har alla svar och att Atkins-, GI- eller LCHF-människorna har helt fel... Men i vår utbildning ingår att lära oss att kritiskt granska olika undersökningar och studier, och det vore oetiskt av oss att rekommendera något som har sämre vetenskaplig täckning än det vi lär oss, säger han.

Patrik och Åsa gör kanske bäst i att vara försiktiga. Tonläget i kostdebatten är ibland väldigt uppskruvat och en del förespråkare för den ena eller andra bantningskuren har lät att gå från att vara entusiastiska till att bli fanatiska. Det märks inte minst på dietistprogrammets eget Internetforum, där personangreppen och invektiven haglar.

- Allt det här är ju kost som är anpassad för diabetiker från början. Men allt handlar om vilken sorts fetter och vilken sorts kolhydrater du äter. Det finns mycket pengar att göra om du lyckas lansera en speciell diet som sticker ut. Nu pratar man mycket om fett och kolhydrater, för några år sedan var det antioxidanter i grönt te och blåbär som var den stora grejen.

Jag vill helst inte gå in på det, det blir så lätt missförstånd, säger Patrik Johansson.

Dietisterna utgår i stället från det som kallas Nordiska näringsrekommendationen. För den som vill ha siffror bygger den på att vi bör ha en kost bestående av ungefär 30 procent fett (någorlunda jämnt fördelat mellan mättat, enkelomättat och fleromättat), 50 -60 procent kolhydrater och 10-20 procent protein.

Enklare uttryckt innebär det kostråd som de flesta av oss känner igen från skolan, från föräldrar, vänner eller sjukvårdspersonal: vi bör äta mycket frukt och grönsaker och mycket fullkornsbröd och gärna fisk. Vi bör inte sätta i oss mängder av godis, glass och läsk.

Åsa Ottosson säger:
- Våra rekommendationer är lättare att följa eftersom de är anpassade till det svenska köket. Vi arbetar med patienten. Vi tar reda på vad personen tycker om och vilka förändringar man kan göra, och försöker stimulera fysisk aktivitet hos patienten.

Patrik Johansson fyller i:
- Det är viktigt att komma ihåg att vi inte ger några bantningskurer. När en person behöver hjälp av en dietist handlar det oftast om att lägga om hela sin livsstil. Det är inget som sker med hjälp av en kur i åtta veckor, säger Patrik Johansson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.