Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Det värsta jag varit med om"

Som före detta flygvärdinna vet Cecilia Fahlberg hur krävande det jobbet är. Så lyckades Unionen också som enda förbund stå emot SAS krav på lönesänkningar för de kabinanställda. Även tidigare har SAS-förhandlingar varit tuffa och förts under hot om konkurs. Men det som fick ske i rekordfart under fyra novemberdagar är det värsta hon varit med om.

Det var kunskaperna i spanska som en gång öppnade vägen till reseledar- och flygjobb för Cecilia Fahlberg. Sina studier till civilekonom finansierade hon genom att jobba som flygvärdinna och efter fem år som ekonom kom hon som småbarnsmamma att återuppta flygvärdinnejobbet på deltid.

Detta tills en facklig tvist kom emellan och hon ringde facket och frågade om hon kunde hjälpa till. Det kunde hon – och på den vägen har det fortsatt under en drygt 15-årig facklig karriär. Då var facket HTF där hon blev ombudsman på förhandlingsavdelningen. Nu leder hon Unionen sedan drygt fyra år.

Vilken roll hade du under SAS-förhandlingarna?

- Vår förhandlingschef Niklas Hjert åkte ner till Köpenhamn med ett team på torsdagen och jag stod i ständig kontakt med honom. Niklas ledde förhandlingarna och jag träffade SAS vd tillsammans med Niklas ett par gånger och jag skrev under avtalet. Min roll var att finnas väldigt nära, att vara bollplank till Niklas och övriga förhandlare i delegationen.

Hur var förhandlingarna egentligen?

- Förhållandena var helt horribla med en nästan urblåst kontorslokal på flygplatsen där det inte ens fanns mat och stolar till att börja med. Skrivare fanns inte utan man fick gå till arbetsgivaren med en sticka för att få utskrifter. Vår delegation höll modet uppe, kabinanställda är ju vana vid att jobba under risiga förhållanden, och vi såg det komiskt, men det är klart att det ligger något bakom det hela.

Du var mycket kritisk direkt efter uppgörelsen?

- Förhandlingar pågår fortfarande för markpersonal och administrativ personal på SAS.

SAS vill flytta dem till ett annat bolag?

- Ja, de ska bli outsourcade. Administrationen ska bantas och där är vår uppfattning att Norge och Danmark drabbas hårdare.

Och din kritik nu?

- Jag tänker att företag som är i kris, det är vi vana vid i Unionen och det är en del av vår roll att vara konstruktiva och bidra till att skapa ett förtroende hos våra medlemmar och företagets medarbetare. Det som hände på SAS var att man helt bortsåg från den modellen och respekten för vad en bra process kan innebära.

- Jag tycker fortfarande att det här var det värsta jag varit med om. Från medlemsmöten vet jag vad som händer i människor när man ställs inför sådana här krav, alla lägger det på sig och känner att jag som enskild bär ansvaret för 14 000 anställda. Det är helt orimligt och det var precis det man ville skapa. Jag kunde också se skillnaden när man tillhör ett stort förbund, vi var många på plats och jag tror att vi höll emot längst och medlemmarna har varit nöjda med hanteringssättet. Men de sår det här har skapat och hur man ska bygga förtroendet, det är den största och svåraste frågan.

Hur har det gått till tidigare?

- Under 2000-talet har det varit ett par hanteringssätt som påmint om det här och där man också hotat med konkurs och pressat igenom försämringar, dels 2004, dels 2010, men inte lika allvarligt.

Hur ser du på rollen som tuff förhandlare?

- Jag har snarast mer och mer lärt mig att kompromissa och vara pragmatisk. Jag tror jag har två egenskaper där den ena är drivkraften, att när jag brinner för någonting gör jag det ordentligt. Den andra tror jag är den empatiska sidan, som i SAS-förhandlingarna när jag ser människor och hur de påverkas, det går in i mig och gör ont för att jag tycker att det är så fel. Men i slutändan måste man kompromissa.

I många branscher, som reklam och it jobbar folk utan kollektivavtal, hur oroande är det?

- Där kommer man in på vår medlemsutveckling som vi jobbat väldigt hårt med de senaste åren. För två år sedan satte vi målet att vi ska bli 600 000. Jag kan inte avslöja något och vi offentliggör våra siffror i januari, men jag kan säga att vi kommer att nå vårt delmål i år, som jag inte heller får säga.

Ni har alltså fler än 500 000 medlemmar?

- Vi har betydligt fler nu. Vi ser att det är många unga som blir medlemmar, för en viktig del i att teckna kollektivavtal är att man har medlemmarna på arbetsplatsen. Nästa år när vi fortsätter värvningsinsatserna kommer vi också att rikta dem mot branscher där vi ser att vi har tunt med kollektivavtal.

Vägen dit är alltså att det bildas en klubb?

- Så är det, vi vill ha tillräckligt många medlemmar på arbetsplatsen som backar upp.

Nu drar avtalsrörelsen igång där ni krävt 2,8 procent. Andra krav?

- Vi som ingår i facken inom industrin har ett långsiktigt mål om arbetstidsförkortning med 100 timmar och där vi kommit ungefär halvvägs.

- I vårt förbund har vi 100 kollektivavtal som spänner över alla branscher och vi märker att arbetstidsfrågan är den viktigaste överallt. Sedan kan den ha olika dimensioner, där man jobbar mycket skift kan man behöva korta arbetstiden för att klara hälsan, sedan finns en annan grupp som jobbar jämt och kollar mejl på semestrar och under sjukdom och där behöver vi hitta sätt som gör att all arbetstid räknas.

- Det vi siktar på just nu med arbetstidsförkortning är dels att det ska vara olika modeller som kan användas flexibelt beroende på avtal, men en tanke är att kunna lägga det som någon typ av pensionspremie som gör att man kan få en delpension.

Vad har du för relation till tidigare Metallordföranden Stefan Löfven?

- En god relation skulle jag vilja säga, jag gillar honom. Han ringde mig till exempel under söndagen när jag satt nere i Köpenhamn och frågade hur läget var. Hillevi Engström ringde mig också och sånt uppskattar man.

Vilka egenskaper har han särskild nytta av nu?

- Jag tror han kommer att göra ett väldigt bra jobb där han är nu. Han är otroligt driven och envis. Men också en pragmatiker och oerhört empatisk. Och jag vet att han vet vad han vill.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.