De vill städa bort barnporren från nätet

Netcleans mål är att stoppa barnpornografi på nätet. Med företagets programvara kan arbetsgivare upptäcka medarbetare som hanterar barnpornografiska bilder.

ANNONS
|

Den fungerar ungefär som ett antivirusprogram som installeras på datorn. Men Netcleans programvara detekterar inte virus, utan barnpornografi.

– Vi hittar bilder som polisen har klassificerat som barnpornografi, säger Christian Berg, Netcleans vd och grundare.

HAN FICK IDÉN till Netclean 2004, då han var nyexaminerad från Chalmers, efter att ha läst en artikel i Computer Sweden om hur Rädda Barnen jobbade mot barnpornografi genom att bland annat samla tips från allmänheten om bilder som ansågs ingå i den kategorin.

– Jag tänkte att om vi vet vilka bilderna är, så borde vi kunna stoppa dem på samma sätt som man stoppar ett datorvirus, säger Christian Berg.

ANNONS

EFTER ATT HA skrivit ihop en affärsplan försökte han ge bort idén till Childhood Foundation.

– Jag tänkte att det inte fanns pengar i den här typen av verksamheter utan att det snarare är någonting som en ideell organisation kunde jobba med, säger Christian Berg.

Men responsen blev en annan. Christian fick svaret att han borde starta ett eget företag och jobba vidare med idén, samt en startfinansiering på 400 000 kronor. Och så

blev det

I DAG HAR Netclean över 50 anställda och deras produkt används i över 130 länder. Kundmålgruppen är stora företag, organisationer och myndigheter. När programvaran upptäcker bilder som klassas som barnpornografi går ett larm till arbetsgivaren. Eftersom det är olagligt att inneha barnpornografiska bilder även för Netclean sker identifieringen av bilderna direkt mot polisens register.

– För att klassa bilder som barnpornografi krävs en mänsklig bedömning. Vi kan till exempel inte larma om en bild innehåller en viss mängd naken hud. Det handlar mer om vad som sker på bilden, förklarar Christian Berg.

Men att hitta kunder var initialt en utmaning:

– Det var betydligt svårare än vad vi trott. Det här är både en personalfråga och en facklig fråga, men också en juridisk fråga. Hur hanterar man ett larm om att en anställd hanterar barnpornografiska bilder?

ANNONS

Att det här är ett känsligt ämne märks enligt Christian Berg:

– Många resonerar att det här sker, men inte hos oss. Men de senaste åren har den här frågan fått alltmer uppmärksamhet i media och medvetenheten har ökat, säger han.

EFTER NÅGRA ÅRS verksamhet har Netclean en del statistik att luta sig mot, och barnpornografi är enligt Christan Berg vanligare än vad många tror.

– Av 1 000 anställda hittar vi i snitt en person som hanterar den här typen av bilder. Hittills har vi inte hittat några kvinnor, säger Christian Berg.

90 procent av larmen kommer från bilder som hanterats genom ett USB-minne.

– Människorna som håller på med det här är inte dumma. De vet att familjedatorn kanske används av andra familjemedlemmar och att arbetsgivaren ofta har koll på internettrafiken. Därför laddar många ner bilderna på exempelvis ett hotellrum och sparar dem på ett USB-minne, säger Christian Berg.

ÄVEN ETT FÅTAL bilder kan leda till en större upptäckt.

– Vi hade ett fall på en myndighet där vi hittade fem filer. Polisen gjorde en husrannsakan och på mannens mobiltelefon hittade de filmer på när han förgrep sig på sina egna styvdöttrar och sände det live till en annan person via Skype. De fick fem respektive åtta års fängelse, säger Christian Berg.

ANNONS

Att digitaliseringen har gjort barnpornografi mer lättillgängligt tror Christian Berg inte har ökat andelen förövare.

– Tillgången är mycket större, men andelen som har den här sexuella läggningen ökar inte med internet, säger han.

Efter några års framgång med Netclean lanserade Christian Berg och hans team Netclean Whitebox, en programvara som blockerar adresser som av Interpol märkts som barnpornografiska.

I fjol startades ett systerbolag, Griffeye, baserat på produkten Analyze som tidigare ingick i Netclean. Griffeye Analyze, som produkten nu heter, analyserar bilder och filmer med fokus på att hitta offer och används i dag av

3 500 myndigheter världen över, bland dem den svenska polisen och amerikanska Department of homeland security.

– Målet är att 2020 ha fem bolag som alla jobbar med it eller mjukvara och med den gemensamma nämnaren att de gör någonting bra för samhället, säger Christian Berg.

ANNONS