Semester betyder utlandsresa för vissa. Andra stannar hemma under sommarledigheten. Orsaken kan vara ekonomisk och för en del barn är det påfrestande att känna att man inte har samma möjligheter som sina vänner.
– Det kan vara den här känslan av att man är annorlunda, att man är ensam och inte kan göra saker som andra kan göra. Till exempel att kunna åka på en resa, köpa andra typer av kläder, eller göra saker kopplat till ett intresse eller en idrott, säger Sara André, kurator på Bris, Barnens rätt i samhället, som tar emot samtal från barn som mår dåligt över sin situation.
Ofta är samtalen om ekonomi förknippade med skam, som att man inte vill bjuda hem vänner eller berätta att man inte kan följa med på aktiviteter. Det är inte heller ovanligt att barnen försöker ta ansvar.
– Det kan till exempel finnas en oro för de vuxnas mående i samband med att familjen har det svårt ekonomiskt. Men det kan också vara att barn undrar hur de praktiskt ska kunna hjälpa familjen att ta ansvar att lösa situationen, som hur de kan ordna med sommararbete, säger hon.
Mörkertalet stort
Totalt sett utgör oro för ekonomi en mindre del av alla samtal som kommer in till Bris. Samtidigt tror man att mörkertalet bland barn som kan behöva hjälp att hantera oro för sina föräldrars ekonomiska situation är stor. Mer än var tolfte barn har en förälder med skulder eller skuldsanering.
Sen några år pågår ett samarbete mellan Bris och Kronofogden för att kunna stödja fler barn i en utsatt situation. Bland annat genom utbildningsinsatser för att bemöta barn till föräldrar som har ekonomiska problem.
– Förhoppningen är att fler barn ska höra av sig i den här typen av frågor, men också att att sprida kunskap och tillsammans med Kronofogden arbeta vidare för att fler barn ska få sina rättigheter tillgodosedda i den här typen av situationer. Och att minska tabun kring ämnet, säger Sara André.
Skuldsatta minskar
I dag lever drygt 183 000 barn i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Hur det sett ut över tid är svårt att säga. Först för två år sedan började Kronofogden föra statistik över barn till föräldrar med skulder, men sen dess har fler familjer lyckats ta sig ur skuldfällan.
– Om det blir färre eller fler barn som har föräldrar med skulder kopplas väldigt starkt till hur många som i grunden har skulder hos Kronofogden. Nu har vi haft ett hyfsat gynnsamt ekonomiskt läge med låga räntor, och då blir det lite färre men det är ju sånt som kan ändras om vi får sämre konjunktur och liknande, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.
I Västra Götaland lever 8,1 procent av alla barn i hushåll med skulder eller en pågående skuldsanering, vilket är något lägre än riket i stort.
För Bris handlar det ofta om att få barnen att känna att de inte är annorlunda eller så ensamma i sin situation som de tror.
– Vi brukar försöka hjälpa barn att lägga ifrån sig ansvaret, för många tar väldigt stort ansvar och vill hjälpa till. Där behöver vi vara tydliga med att det alltid är vuxnas ansvar att sköta ekonomin i en familj, och att vi ibland kan behöva berätta vad vuxna kan få för hjälp om de inte kan ta det ansvaret. Det är också ett sätt att förmedla hopp kring att situationen kan förändras, säger Sara André.
