De som driver förnyelse bäst blir sannolikt vinnare

Med tanke på att studie efter studie visar att runt 70 procent av alla förändringar inte når sina mål finns det alla skäl att oroas över hur det kommer att gå, skriver Tobias Fredberg.

ANNONS
|

För ett par år sedan undersökteHarvardprofessorn RebeccaHenderson och hennes teamproduktutvecklingsportföljernahos en mängd olika företag,alltså de listor på projektsom respektive ledningsgrupp tänkteatt den skulle hinna med under en vissperiod. När man gick på djupet visadedet sig att projekten krävde oerhörtmycket mer resurser än vad som fannstillgängligt.

Det kanske inte kommer som enöverraskning att företagen var överoptimistiskakring hur mycket deskulle hinna med. Problemet var huröveroptimistiska de var. Det hände attman räknade med tillgång till dubbeltså mycket resurser än vad som verkligenfanns. När man funderar på detkan man konstatera att det inte baraär ett planeringsproblem. Det är värreän så. Genom att lova runt men hållatunt sänker ledningen sin trovärdighet.Man förstör också för de projektledarevars projekt hamnar längre ned påprioriteringslistan och därmed inte fårde resurser som de behöver. De hindrasbåde i sina ambitioner och i sinakarriärer

ANNONS

Det är förstås inte bra, och man kannaturligtvis ifrågasätta planeringsförmåganhos de chefer och medarbetaresom gör så. Samtidigt är det förståeligt.I strävan att bli mer effektiva, göra karriäroch nå bättre resultat är det rimligtatt vi sätter målen lite högre hela tiden.Men det är en sak att sikta högre när vikan förutspå hur mycket resurser sombehövs. Något helt annat när vi inte vetoch inte heller kan beräkna behoven.

Nya förändringar är just sådana. Deär ofta för komplexa, för otydliga ochså föränderliga i sig själva att vi intekan avgöra utgången. De har ingetnuläge som ska förändras till ett tydligtdåläge. Hur mycket vi än analyserarkommer vi inte att komma till någottydligt resultat eftersom vi inte kännertill alla påverkande faktorer, och änmindre kan uppskatta deras inverkan.Då kan vi inte räkna ut hur det ska bli.För att få reda på vad som fungerarmåste vi testa lösningar och mer struktureratlära oss vad som fungerar.

Andra stora förändringar i organisationerhar ställt vårt tänkande påända. Japanska biltillverkare visade på1980-talet att det gick att producerabilar mycket snabbare och med högrekvalitet än man i västvärlden troddevar möjligt. Den enkla tanken att enorganisation inte kan anställa alla desmartaste människorna kläckte idénatt använda outnyttjade utvecklingsresurseröverallt i hela världen. Plötsligtblev det möjligt att nå tekniskagenombrott mångdubbelt snabbaregenom det som gärna kallas öppeninnovation.

ANNONS

Vi vet inte hur exempelvis digitaliseringkommer att förändra hur våra organisationerfungerar. Men vi märkerredan att förändringarna kommer attvara drastiska i oerhört många delar av organisationerna som vi arbetar i. Detär därför svårt att säga att det handlarom EN förändring. Förändringarnagäller i kundgränssnittet såväl som imätbarheten i produktion, i utvecklingav produkter såväl som i hur vi samarbetaröver avdelningsgränser och ifinansiella styrningsmekanismer såvälsom i hur vi måste tänka nytt om organisationensyttre gränser.

Detta är inget nostalgiskt prat omatt allt går så fort nu, eller något halvflummigtfilosoferande kring att alltär statt i förändring. Nej, plötsligt ärdet blodigt allvar. Och med tanke påatt studie efter studie visar att runt 70procent av alla förändringar inte nårsina mål finns det alla skäl att oroasöver hur det kommer att gå. Fråganär dessutom hur ledningen förorganisationernakommer att hanterafrågan. Kommer man att försökadetaljstyra? Det kommer inteatt gå eftersom det bygger påantagandet att man kan analyserafram ett svar.

Sannolikt är det så attden som bäst lär sig hurman ska driva förändringoch förnyelse, och densom mest effektivt lär sig från de lösningar mantestar, också är den somkommer att klara sigbäst. Och sannoliktkommer det inte attfinnas utrymme förföretagsledningarsom fortsätter medovanan att överlastaorganisationenmed projekt ochatt organisera såatt det redan frånstart står mer ellermindre klart attvissa projektledarekommer att misslyckas.

ANNONS

Tiden och deresurserna finns heltenkelt inte.

PLUS:Transparens,innovationsbehov,hållbarhetskravoch tryck påarbetsmarknadenkräver att företagtänker igenomhur de fungerar.Det är bra!

MINUS:Populism och lynnighetdriver politikenin i ett hörndär allt färre stårupp för värdighetoch försvarargrundläggandedemokratiskaidéer. Det är heltkass.

ANNONS