”De olika kulturerna är en givande utmaning”

Berätta om Långmosseskolan.

– Det är en skola i Gårdsten iAngered. Skolan ligger väldigt fintnära naturen, och är en av Göteborgsstörsta lågstadieskolor medomkring 400 elever. Tio procent aveleverna är nyanlända och här pratasungefär 20 språk. Gårdsten ärett tufft område med många utmaningar,vilket vi också möter. Menden här skolan är en fantastisk arbetsplats.Vi jobbar stenhårt med attse alla elever som individer, skapatrygghet och ge barnen de bästa förutsättningarvi kan för framtiden.

Många skolor har väldigtsvårt att hitta behöriga sökandentill sina lärartjänster. MenLångmosseskolangår emot strömmen?

– Ja, vi har faktiskt turen att hamånga sökande till våra tjänster.Och alla våra lärare är behöriga.Vi har också försökt att tänka i nyabanor när vi rekryterar, som att användasociala medier. Bland annatgör vi filmer på Youtube där tittarenfår möta både elever och lärare somberättar lite om vilka vi är och hur vijobbar. Jag har även ett Twitterkontodär man kan följa vad som händerpå vår skola. Gårdsten är ett utanförskapsområde,men vi vill lyftafram vilken rolig arbetsplats vi har,och att de olika kulturerna på skolanär en givande utmaning och miljö.

Arbetsmiljön är omvittnat tuffför många lärare, hur gör ni därför att stå er i konkurrensen?

– När jag började här som rektorför fem år sedan var det en varmstämning på skolan, men en ganskaspretig verksamhet. Jag bestämdemig för att ändra på det och skapa etttydligt ”vi”. För att göra det behöverman ett mål, och för att nå det behöverman delmål att jobba mot. Medvisionen att vi skulle bli Göteborgsbästa skola jobbade personalen hårtmed att ta fram delmål som innefattadedelaktighet, engagemang,kunskap, lärande, trygghet, hälsaoch kommunikation. Personalen äri dag indelad i fyra arbetslag där detfinns pedagoger med olika behörighetoch inriktningar. Varje lag harolika fokusområden som de ansvararför. På det viset har arbetet blivitmycket lättare och mer effektivt.

Hur får ni personalen att jobbamot samma mål?

– Nyckelordet är ”tillsammans”,och att man ständigt frågar sig;”Vad är det vi gör, och varför? Hurfungerar det?” Vi rättar till exempelalla nationella prov gemensamtså att vi får likvärdighet, men detinnebär också att vi stöttar varandraoch identifierar vad vi behöverarbeta med i de lägre årskurserna.Samma sak med bedömningsstödeti matte och svenska. Där träffas lärarnaregelbundet och diskuterarresultatet. Alla de här olika delarnaförstärker känslan av att vi sitter isamma båt och att det endast är tillsammanssom vi kan åstadkommaförändringar.

Ni blev nyligen guldcertifieradeför ert hälsoarbete på skolan. Hurhar ni gjort?

– Genom skolsköterskan hördevi talas om HUGA-projektet somsyftar till att förbättra folkhälsanoch levnadsvillkoren för unga iAngered. Då började vi jobba systematisktmed detta, bland annatgenom mer idrott i olika former.Vi har också fokuserat på lugn ochro i matsalen, där alla äter undertystnad de första femton minuterna,och det funkar hur bra som helst!Tillsammans med barnen har vikartlagt otrygga platser i skolan ochbland annat ökat vuxennärvarondär. Demokratifrågor och delaktighetär andra teman vi arbetat med.Det här är ju ett långsiktigt arbete,men vi kan redan nu se att det ökattryggheten och arbetsron på skolan.Ungas hälsa är så mycket merän fysisk aktivitet, och det är väldigtviktigt att vi jobbar aktivt med dehär frågorna – även i skolor sominte ligger i utanförskapsområden.

Pernilla Fredholm