Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”De olika kulturerna är en givande utmaning”

Anna-Kristina Jerlhag, rektor för Långmosseskolan i Gårdsten, har i lärarbristens Sverige lyckats med konststycket att få många sökande till sina lärartjänster. Nyckelordet har varit ”tillsammans”.

Berätta om Långmosseskolan.

– Det är en skola i Gårdsten i Angered. Skolan ligger väldigt fint nära naturen, och är en av Göteborgs största lågstadieskolor med omkring 400 elever. Tio procent av eleverna är nyanlända och här pratas ungefär 20 språk. Gårdsten är ett tufft område med många utmaningar, vilket vi också möter. Men den här skolan är en fantastisk arbetsplats. Vi jobbar stenhårt med att se alla elever som individer, skapa trygghet och ge barnen de bästa förutsättningar vi kan för framtiden.

Många skolor har väldigt svårt att hitta behöriga sökanden till sina lärartjänster. Men Långmosseskolan går emot strömmen?

– Ja, vi har faktiskt turen att ha många sökande till våra tjänster. Och alla våra lärare är behöriga. Vi har också försökt att tänka i nya banor när vi rekryterar, som att använda sociala medier. Bland annat gör vi filmer på Youtube där tittaren får möta både elever och lärare som berättar lite om vilka vi är och hur vi jobbar. Jag har även ett Twitterkonto där man kan följa vad som händer på vår skola. Gårdsten är ett utanförskapsområde, men vi vill lyfta fram vilken rolig arbetsplats vi har, och att de olika kulturerna på skolan är en givande utmaning och miljö.

Arbetsmiljön är omvittnat tuff för många lärare, hur gör ni där för att stå er i konkurrensen?

– När jag började här som rektor för fem år sedan var det en varm stämning på skolan, men en ganska spretig verksamhet. Jag bestämde mig för att ändra på det och skapa ett tydligt ”vi”. För att göra det behöver man ett mål, och för att nå det behöver man delmål att jobba mot. Med visionen att vi skulle bli Göteborgs bästa skola jobbade personalen hårt med att ta fram delmål som innefattade delaktighet, engagemang, kunskap, lärande, trygghet, hälsa och kommunikation. Personalen är i dag indelad i fyra arbetslag där det finns pedagoger med olika behörighet och inriktningar. Varje lag har olika fokusområden som de ansvarar för. På det viset har arbetet blivit mycket lättare och mer effektivt.

Hur får ni personalen att jobba mot samma mål?

– Nyckelordet är ”tillsammans”, och att man ständigt frågar sig; ”Vad är det vi gör, och varför? Hur fungerar det?” Vi rättar till exempel alla nationella prov gemensamt så att vi får likvärdighet, men det innebär också att vi stöttar varandra och identifierar vad vi behöver arbeta med i de lägre årskurserna. Samma sak med bedömningsstödet i matte och svenska. Där träffas lärarna regelbundet och diskuterar resultatet. Alla de här olika delarna förstärker känslan av att vi sitter i samma båt och att det endast är tillsammans som vi kan åstadkomma förändringar.

Ni blev nyligen guldcertifierade för ert hälsoarbete på skolan. Hur har ni gjort?

– Genom skolsköterskan hörde vi talas om HUGA-projektet som syftar till att förbättra folkhälsan och levnadsvillkoren för unga i Angered. Då började vi jobba systematiskt med detta, bland annat genom mer idrott i olika former. Vi har också fokuserat på lugn och ro i matsalen, där alla äter under tystnad de första femton minuterna, och det funkar hur bra som helst! Tillsammans med barnen har vi kartlagt otrygga platser i skolan och bland annat ökat vuxennärvaron där. Demokratifrågor och delaktighet är andra teman vi arbetat med. Det här är ju ett långsiktigt arbete, men vi kan redan nu se att det ökat tryggheten och arbetsron på skolan. Ungas hälsa är så mycket mer än fysisk aktivitet, och det är väldigt viktigt att vi jobbar aktivt med de här frågorna – även i skolor som inte ligger i utanförskapsområden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.