Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
MIT-professorerna Daron Acemoğlu, född 1967 och Esther Duflo, född 1972, är två framtidsnamn för ekonomipriset. Bild: Arkivbilder: TT
MIT-professorerna Daron Acemoğlu, född 1967 och Esther Duflo, född 1972, är två framtidsnamn för ekonomipriset. Bild: Arkivbilder: TT

De kan bli Ekonomipristagare i framtiden

En Harvardprofessor som undersökt hur vanligt folk överlistar politiker, en svensk som städade efter 90-talskrisen – eller nationalekonomins rörmokare. Här är namnen som kan ta hem Ekonomipriset, på måndag eller i framtiden.

Vi börjar med en friskrivningsklausul – Ekonomipriset, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som utmärkelsen egentligen heter, är en svårtippad tävling. Ekonomi är ett stort och brett område och kommittén som utser pristagarna avslöjar aldrig några kandidater. När finanstidningar, analysfirmor och akademiker spår vinnarna spretar gissningarna dessutom betänkligt.

Det finns dock ett fåtal namn som ofta återkommer: Till exempel Stanfordprofessorerna Paul Milgrom och David Kreps, vars forskning i spelteori är välciterad samt Susan Athey, också hon prisad Stanfordprofessor, känd bland annat för sina studier i hur osäkerhet påverkar investerare.

Två framtidsnamn

Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har en egen favoritkandidat till Ekonomipriset – Harvardprofessorn Robert Barro.

– Man har trott att Barro ska få priset i flera år, men han har ändå inte fått det. Han forskar kring Ricardiansk ekvivalens, en teori som handlar om att människor är framåtblickande och därför inte låter sig luras av statens försök till kortsiktiga finanspolitiska stimulanser. Om staten till exempel sänker skatterna menar Barro att människor genomskådar det och tänker att skatterna sannolikt kommer höjas framöver. Folk har rationella förväntningar och en skattesänkning påverkar därmed inte människors beteende i nuläget. Barro är min favorit, men man präglas också av det fält man själv verkar inom, säger Ola Olsson.

Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har Harvardprofessorn Robert Barro som favorit till Ekonomipriset. Bild: Bild: Göteborgs Universitet
Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har Harvardprofessorn Robert Barro som favorit till Ekonomipriset. Bild: Bild: Göteborgs Universitet

Han pekar också ut två framtidsnamn för det prestigefulla priset. Det första: Turk-armeniska MIT-professorn Daron Acemoğlu, född 1967, som bland annat undersökt varför vissa länder är rika och välmående medan andra är fattiga och konfliktfyllda.

– Han forskar kring institutioners påverkan på ekonomisk utveckling. Acemoğlu kommer sannolikt få Ekonomipriset någon gång, men det kommer säkert dröja kring tio år till, säger Ola Olsson.

Hon ser nationalekonomen som rörmokare

Ekonomipriset ges i princip alltid för forskningsgenombrott gjorda för 20-30 år sedan. Pristagarna är därför i regel lite äldre. Priskommittén är tålmodig och verkar lägga stor vikt vid att forskningen som lyfts fram verkligen har satt avtryck inom sitt område. Analysfirman Clarivate Analytics har till exempel visat att de flesta tidigare pristagarna står bakom studier som hör till de 0,01 procent mest citerade i forskarvärlden.

Den berömda utvecklingsekonomen och MIT-professorn Esther Duflo tippas som en framtida vinnare av Ekonomipriset. 2010 fick hon till exempel det amerikanska priset The John Bates Clark Medal, nationalekonomins näst mest prestigefulla utmärkelse. På bilden tar hon emot Prinsessan av Asturiens samhällsvetenskaps-pris i Spanien 2015. Bild: Jose Vicente
Den berömda utvecklingsekonomen och MIT-professorn Esther Duflo tippas som en framtida vinnare av Ekonomipriset. 2010 fick hon till exempel det amerikanska priset The John Bates Clark Medal, nationalekonomins näst mest prestigefulla utmärkelse. På bilden tar hon emot Prinsessan av Asturiens samhällsvetenskaps-pris i Spanien 2015. Bild: Jose Vicente

Ett annat framtidsnamn är MIT-professorn Esther Duflo, född 1972. Hon är en fransk-amerikansk utvecklingsekonom inriktad mot fattigdomsbekämpning, berömd för sina fältexperiment i utvecklingsländer. Hon har bland annat myntat uttrycket ”the economist as plumber”, nationalekonomen som rörmokare - en uppmaning till sina kollegor att ge sig ut i verkligheten och, på rörmokares vis, undersöka problem och göra justeringar och lagningar tills det är löst. Eftersom politiker ofta frågar nationalekonomer om råd när reformer ska genomföras, är det också ekonomernas ansvar att se till att åtgärden faktiskt, på plats, får den önskade effekten resonerar Duflo.

– Esther Duflo är en trolig framtida Ekonomipristagare. Hon har varit väldigt betydelsefull för hur framför allt unga utvecklingsekonomer jobbar. Hon har till exempel gjort fältexperiment kring olika aspekter av subventionerad gödsel till lantbrukare i Kenya eller hur tillgången till frivillig rådgivning påverkar HIV-prevalensen i Afrika. Hon tar sig an jordnära, handfasta problem, säger Ola Olsson.

Persson – en svensk kandidat

Ekonomer verksamma vid de amerikanska prestige-universiteten är överrepresenterade som Ekonomipristagare. En svensk kandidat som skulle kvala in är, enligt Ola Olsson, nationalekonomen Torsten Persson, född 1954. Han ingick till exempel i den så kallade Lindbeck-kommissionen, ledd av ekonominestorn Assar Lindbeck, som i början av 90-talet fick uppgiften att ta fram förslag som skulle hjälpa Sverige ur 90-talskrisen.

- Han studerar politisk nationalekonomi och har bland annat tittat på hur konstitutioner och valsystem spelar roll för ekonomiska utfall, till exempel hur ekonomin i ett land påverkas av huruvida man har en president eller statsminister, säger Ola Olsson.

Torsten Persson, professor i nationalekonomi och medlem av Lindbeck-kommissionen i början på 90-talet. Bild: Henrik Montgomery/TT
Torsten Persson, professor i nationalekonomi och medlem av Lindbeck-kommissionen i början på 90-talet. Bild: Henrik Montgomery/TT

Perssons ”problem” kan dock vara att han suttit många år i just kommittén som utser Ekonomipriset.

– Han har nära band till kommittén så det kan vara svårt för dem att dela ut priset till honom - det skulle kunna väcka frågor, konstaterar Ola Olsson.

Tungt vara förhandsfavorit?

Att förhandstippas är dock inte odelat positivt. Pressen på de återkommande favoriterna kan bli tung. Klimat-ekonomen och Harvardprofessorn Martin Weitzman har till exempel länge pekats ut som en potentiell pristagare, för sin forskning om hur man bör bedöma framtida skador orsakade av klimatförändringar. När hans antagonist, Yale-professorn William D Nordhaus, i fjol prisades för sin forskning i samma fält, krympte Weitzmans chanser i praktiken ordentligt. Ekonomipris-kommittén delar sällan ut utmärkelsen inom samma forskningsområde två gånger.

Nu är det också för sent att ge Weitzman priset. Han avslutade sitt liv i slutet av augusti i år, enligt spekulationer delvis på grund av den uteblivna utmärkelsen.

– Man kan tänka sig att personer som befinner sig på den här höga nivån redan har blivit tillräckligt prisade och bekräftade – men det faktum att de inte får priset när folk förväntar sig att de ska få det kan slå hårt, säger Ola Olsson.

Fakta: Ekonomipriset

Ekonomipriset, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som det heter i sin helhet, infördes 1968 och började delas ut 1969. Det är därmed inget av de ursprungliga Nobel-prisen. Priset delas dock ut på Nobeldagen den 10:e december, precis som de klassiska Nobelprisen.

Prissumman är på totalt nio miljoner kronor och priset kan delas av högst tre mottagare, som då också får dela rättvist på pengarna.

Väljer Ekonomipristagare gör Kungliga Vetenskapsakademiens Ekonomipriskommitté. De bjuder varje år in tusentals personer, som vetenskapsmän, professorer och tidigare pristagare, runt om i världen att nominera pristagare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.