Tisdagens webbhållna finansministermöte blev ett första tillfälle för de 27 EU-länderna att säga sitt om de miljardplaner som EU-kommissionen lanserade i slutet av maj.
I stora drag är tanken att låna upp pengar gemensamt som sedan kan delas ut i både lån och bidrag till hårt coronadrabbade länder.
Fast det gillas inte av alla.
– Det var väldigt spretigt. Många länder hade väldigt många och olika synpunkter på det här förslaget, konstaterar finansminister Magdalena Andersson (S) efteråt.
Lån mot bidrag
En av huvudstriderna gäller valet mellan lån och bidrag. Sverige tycker inte om bidragstanken.
– Det är klart att det rimligaste är att man stöder de här länderna med förmånliga lån. Det ger ju ett finanspolitiskt utrymme för att kunna stötta sina ekonomier och sedan när det går bättre kan man betala tillbaka det, säger Andersson.
Även Danmark har liknande åsikter.
– Jag är en glödande anhängare av det europeiska samarbetet. Men jag är också från Nordjylland. Jag är i grunden anhängare av att lån ska betalas tillbaka, säger danska statsministern Mette Frederiksen (S) i en frågestund i folketinget.
Lättar på kraven?
Danmark, Sverige, Nederländerna och Österrike har gjort gemensam sak för att hålla ned EU:s nästa långtidsbudget, som EU-kommissionen nära kopplat till sitt stora coronapaket.
Enligt danska tidningen Børsen har dock den danska regeringen nu öppnat för att lätta lite på sparkraven.
Mette Frederiksen betonar ändå att landet inte accepterar någon större ökning.
– Jag ser ingen anledning, och ingen i regeringen gör det heller, till varför vi ska ha en större EU-budget. Var ska pengarna tas ifrån? Ska det höjas skatter? Eller ska vi ta det från klimatåtgärderna eller skolan? Jag har inte de pengarna, säger Frederiksen i folketinget enligt nyhetsbyrån Ritzau.
Kan ta tid
Långtidsbudgeten och coronastödet ska närmast diskuteras av EU-ländernas stats- och regeringschefer vid ett toppmöte via webben på midsommarafton.
EU-kommissionen vill gärna ha snabba beslut, inte minst eftersom budgeten ska gälla redan från och med årsskiftet.
Magdalena Andersson svarar ändå med en lång tystnad på frågan om det verkligen går att enas under sommaren. Och konstaterar att det redan beslutats om annat coronastöd från Europeiska investeringsbanken och euroländernas stödfond, ESM.
– Det finns ju stöd som redan är på väg att rulla ut här och nu, så då kan man ju diskutera hur bråttom det är med den här mekanismen, säger Andersson till TT.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU:s coronastöd och långtidsbudget
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till "återhämtningsinitiativ" för coronakrisens ekonomiska effekter, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.
Pengarna placeras främst i en Återhämtnings- och motståndskraftsfacilitet, varifrån medlemsländer kan få pengar efter att ha presenterat nationella planer över vad de tänker göra. Därtill finns bland annat ett särskilt stöd till de värst drabbade, kallat React-EU, mer pengar för att locka privata investeringar, ett särskilt hälsoprogram för utökat samarbete inom vården samt större resurser till civilförvarsinsatsen Resc-EU, för att bland annat utöka lagerkapacitet och möjliggöra snabba transporter av både vårdanställda och patienter mellan medlemsländerna.
Parallellt har EU-kommissionen också ändrat sitt förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Förslaget landar på 1 100 miljarder euro, om man räknar bort de delar som ingår i coronastödet NGEU.