Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Danmark öppnar för en större EU-budget än tidigare, uppger tidningen Børsen. Arkivfoto. Bild: Antonio Calanni/AP/TT
Danmark öppnar för en större EU-budget än tidigare, uppger tidningen Børsen. Arkivfoto. Bild: Antonio Calanni/AP/TT

Danmark: Inget veto i budgetsamtal

Danmark uppges lätta på kraven i kommande budgetförhandlingar med EU.
Omsvängningen ökar trycket på Sverige inför sommarens tuffa samtal.

Danmark, Nederländerna och Österrike är Sveriges kompanjoner i vad som kallas "frugala fyran" – de EU-länder som trycker på för en så restriktiv EU-budget som möjligt.

Enligt tidningen Børsen öppnar dock den danska regeringen för att inte längre ha som kategoriskt krav att långtidsbudgeten ska ligga på motsvarande max 1 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst, BNI.

I stället tänker Danmark främst kräva bibehållen rabatt på EU-avgiften medan budgeten bör ligga "så nära 1 050 miljarder euro som möjligt", enligt dokument som Børsen fått tillgång till.

Inget veto?

Statsminister Mette Frederiksen (S) betonar ändå i det danska folketinget att hon inte vill ha någon hög EU-budget.

– Jag ser ingen anledning, och ingen i regeringen gör det heller, till varför vi ska ha en större EU-budget. Var ska pengarna tas ifrån? Ska det höjas skatter? Eller ska vi ta det från klimatåtgärderna eller skolan? Jag har inte de pengarna, säger Frederiksen under tisdagens frågestund enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Statsministern går inte in på om regeringen ändrat linje i budgetförhandlingarna. Hon upprepar att Danmark vill se lån snarare än bidrag i coronastödet, men betonar samtidigt vikten av att nå en lösning.

– Vår uppgift är inte att lägga in vårt veto. Uppgiften är att få en budget på plats och en fond så att Sydeuropa kan komma på fötter igen, säger Frederiksen.

Vanhanen tillbaka

Läget kring EU:s coronastöd och långtidsbudgeten diskuteras av EU-ländernas finansministrar i ett webbmöte under tisdagen. För Finland talar då Matti Vanhanen, som godkändes som ny finansminister så sent som på tisdagsmorgonen.

Vanhanen var finländsk statsminister 2003–2010 och upplevde då eurokrisens inledande år. Nu trycker han hårt på betydelsen av att hela EU får fart igen.

– Jag framhäver betydelsen av en lösning på EU-nivå. Det räcker inte att enskilda länder stimulerar sina egna ekonomier, säger Vanhanen till nyhetsbyrån SPT.

Coronastödet och långtidsbudgeten väntas bli föremål för tuffa förhandlingar mellan EU-länderna under sommaren. Förhoppningen är att nå en överenskommelse redan i juli.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till "återhämtningsinitiativ" för coronakrisens ekonomiska effekter, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

Pengarna placeras främst i en Återhämtnings- och motståndskraftsfacilitet, varifrån medlemsländer kan få pengar efter att ha presenterat nationella planer över vad de tänker göra. Därtill finns bland annat ett särskilt stöd till de värst drabbade, kallat React-EU, mer pengar för att locka privata investeringar, ett särskilt hälsoprogram för utökat samarbete inom vården samt större resurser till civilförvarsinsatsen Resc-EU, för att bland annat utöka lagerkapacitet och möjliggöra snabba transporter av både vårdanställda och patienter mellan medlemsländerna.

Parallellt har EU-kommissionen också ändrat sitt förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Förslaget landar på 1 100 miljarder euro, om man räknar bort de delar som ingår i coronastödet NGEU.