Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Swedbank räknar med att Riksbanken ska höja styrräntan. Arkivbild.
Swedbank räknar med att Riksbanken ska höja styrräntan. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Då höjer Riksbanken styrräntan

Redan 2023 kommer Riksbanken att höja styrräntan, tror storbankerna SEB:s och Swedbanks ekonomer.
Höga elpriser pressar samtidigt konsumenterna.

Trots ökat inflationstryck finns inget behov av en räntehöjning. Det har Riksbanken varit tydligt med och att reporäntan förväntas fortsätta ligga på noll procent under hela den nuvarande prognosperioden, det vill säga till och med tredje kvartalet 2024.

Minska sin balansräkning

Swedbank och SEB gör dock helt andra bedömningar.

Bankerna tror i stället att riksbankschefen Stefan Ingves får krypa till korset om drygt ett år och meddela en höjning.

– Optimismen har bleknat något och vi har problem som biter sig fast, energipriserna har var varit väldigt höga, arbetskraftsbristen har förvärrats sedan i somras och vi ser en energifattig återhämtning med en räntehöjning i sikte, säger chefsekonomen Mattias Persson på dagens pressträff.

Inflationen drivs av höga elpriser och drivmedelspriser, vilket minskar hushållens konsumtionsutrymme med cirka 25 miljarder enligt bankens beräkningar.

Kollegan Jens Magnusson på SEB gör en likartad bedömning i en ny upplaga av SEB:s Nordic Outlook, där prognosen är att reporäntan höjs till 0,25 procent under andra halvåret 2023.

Marknadsräntorna väntas också lyfta, i linje med omvärlden, där SEB:s ekonomer säger sig känna en doft av stagflation, det vill säga dålig tillväxt och hög arbetslöshet i kombination med en högre inflation.

Minskat konsumtionsutrymme

Svensk tillväxt väntas i år lyfta till 4,6 procent, följt av 3,6 procent 2022 och 2,4 procent 2023, enligt Nordic Outlook.

Swedbank tror på en fortsatt återhämtning för svensk ekonomi men med dämpad tillväxttakt där hushållens konsumtion står för stor del av den ekonomiska återhämtningen.

Den svenska BNP-tillväxten förväntas nu uppgå till 3,3 procent 2022 jämfört med 3,6 procent i den senaste prognosen.

– Vi påverkas av flaskhalsar. Produktionen har svårt att hinna med och man möter långa leveranstider. Om 2021 var energiprisets år så kommer 2022 vara övervältringens år. Kostnaderna för producentleden kommer att rulla över i nästa led, säger Mattias Persson och nämner exempelvis mejeriprodukter som ett tydligt exempel den senaste tiden.

Samtidigt bedöms bostadspriserna under prognosperioden att stiga mellan 5–10 procent vilket också är ett problem enligt Mattias Persson:

– Det är inte bra att tillgångspriser bara stiger i taket och på bostadsmarknaden har vi större problem. Det behövs övergripande reformer för så länge vi inte får det, kommer vi se stigande bostadspriser och det är klart att det är en risk.