Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Thomas Erséus, vd för arbetsgivarorganisationen Almega.
Thomas Erséus, vd för arbetsgivarorganisationen Almega.

Därför växer Göteborg snabbare än Stockholm

Tjänstesektorn blir allt större i Sverige – samtidigt som industrins andel av ekonomin minskar.
Men i Göteborg är utvecklingen delvis annorlunda.
– Göteborg har kunnat rida på vågen. Men man ska nog vara beredd på att det kan falla snabbare också när det vänder, säger Thomas Erséus, vd för arbetsgivarorganisationen Almega.

1962 – det var året när den svenska ekonomin gick in i en ny fas. Industrin var inte längre störst, nu var det tjänster som utgjorde majoriteten av ekonomin i Sverige. Sedan dess har trenden fortsatt. Och enligt en färsk rapport från arbetsgivarorganisationen Almega utgör tjänster nu 80 procent av den svenska ekonomin.

– Vi har haft en väldigt god utveckling inom tjänstesektorn, konstaterar Thomas Erséus.

I Göteborg är dock situationen något annorlunda. Många stora industriföretag gör att andelen tjänster inte är lika stor – och under de senaste åren har det gjort att staden växt snabbare än riket, till och med snabbare än Stockholm.

Klarat ställa om från varv

Enligt rapporten står Stockholmsregionen för 31 procent av rikets BNP, medan Västra Götalandsregionen står för 17 procent. Däremot står Västra Götaland för en femtedel av Sveriges BNP-tillväxt, vilket är en oproportionerligt stor andel.

– Göteborg har klarat att ställa om från en varvsindustri till nya, moderna industrier på ett bra sätt. Det gör att industrisektorn är relativt stor, säger Thomas Erséus

Att ekonomin vuxit snabbare i Göteborg och västra Sverige under de senaste åren är en logisk följd av att vi har mer industri.

– Förädlingsvärdet är större i industrisektorn när det går bra. Det har det gjort nu de senaste åren och då har Göteborg kunnat rida på vågen. Men man ska nog vara beredd på att det kan falla snabbare också när det vänder. En stark industri gör att man får större slag både upp och ner, säger han.

Påverkar arbetstagarna också

Han påpekar också att industri- och tjänstesektor ofta "lever i symbios" med varandra.

– Där är väl Göteborg ett utmärkt exempel på att många teknik- och utvecklingsbolag mår bra av att ha en hyfsad industriell närvaro. Starka industriföretag drar till sig och utnyttjar verksamheter som kanske är att betrakta mer som tjänster, säger Erséus.

Men förändringen där en allt större del av ekonomin utgörs av tjänster påverkar inte bara arbetsgivarna. Även arbetstagarna behöver förhålla sig till strukturomvandlingen.

Thomas Carlén är ekonom på LO och menar att den växande tjänstesektorn påverkar det fackliga arbetet.

– I industrin finns av tradition mer av heltidsjobb och tillsvidareanställningar, medan det i tjänstesektorn är vanligare med andra former. Den här strukturomvandlingen bidrar ju till att det blir fler visstidsanställningar totalt i samhället, säger han.

Där industriföretag oftare är stora organisationer – kan tjänstesektorn i högre grad vara uppdelad i många mindre verksamheter. Det påverkar också förutsättningarna för arbetstagarna.

– Det är lättare att organisera ett stort antal arbetare på en fabrik, än många små aktörer. Så på ett sätt kanske den här omvandlingen gör det svårare för facken. Men det är en fullt normal strukturomvandling, den sker i alla välutvecklade länder, säger Thomas Carlén.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.