Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Att släcka ner ger dålig effekt på elräkningen. Arkivbild.
Att släcka ner ger dålig effekt på elräkningen. Arkivbild. Bild: Exponera/TT

Därför lönar det sig dåligt att spara el

Kylan utmanar det svenska elnätet. Men hushållens vinst med att spara på strömmen är liten – halva fakturan består av fasta kostnader.
Och reformen med billigare el när belastningen på nätet är liten, skjuts på framtiden.

I Sollentuna har det kommunala energibolaget kört med så kallade effekttariffer i många år – en prislista som gör det dyrare att förbruka el när alla andra också gör det, vanligtvis vardagsmornar och vardagskvällar, tiden för hemkomst efter jobbet.

Enligt Johan Fält, som chefar för elnätet på Sollentuna Energi och Miljö, är effekten tydlig – hushållen förbrukar betydligt mindre el när belastningen är som störst. Och skulle alla elbolag köra med effekttariffer skulle det påverka belastningen på elnätet avsevärt.

– Våra kunder använder i storleksordningen 15 procent mindre effekt än normalkunden, säger han.

Dyrare alternativ

Det gör enligt honom att nätet, med marginal, inte har slagit i kapacitetstaket, ens när det varit som allra kallast.

Det finns fler elbolag i landet som kör med samma system, effekttariffer, men de stora drakarna väntar, bland annat på att Energimarknadsinspektionen ska komma med regler. Men reglerna har blivit försenade och det dröjer förmodligen något eller några år innan det kommer ett slags ramlagstiftning som ska förmå elbolag som har behov att styra om kundernas beteende.

Alternativet är att bygga ut nätet mer än absolut nödvändigt, vilket blir kostsamt för samhälle och kunder, enligt Energimarknadsinspektionen.

Teknik, men även rättvisa och pedagogik gentemot hushållen, är utmaningarna. Det är svårt att gå från teori till verklighet, enligt myndigheten.

Priset talar

Det handlar om att förmå elförbrukarna att ändra beteendet, annars riskerar det mest att bli dyrt. Fast det fungerar alldeles utmärkt – den hårda vägen, enligt Johan Fält. Det blir dyrt att köra alla hushållsapparaterna klockan åtta en vardagsmorgon.

– Om kunden svarar på den här prissignalen så får man en lägre elräkning, och om inte så blir den högre, men de flesta fogar sig till sist och man sparar på strömmen, säger Johan Fält, som tror att andra bolag är rädda för kundreaktioner som kan komma.

Som en extra effekt på elanvändningen har Sollentuna Energi och Miljö en betydligt lägre fast kostnad på elnätsfakturan. Många elbolag tar ut en relativt hög fast avgift, opåverkbar av förbrukningen, vilket blir ytterligare en aspekt på att det lönar sig dåligt att spara på el.

77 procent fast

Enligt Energimarknadsinspektionen består en snittfaktura för elnätet till 77 procent av fasta kostnader. En villakund som sprätter iväg 20 000 kilowattimmar per år betalar i snitt 54 procent i fasta kostnader. Lägger man på själva elen, inklusive elskatt och moms på 44,5 öre/kWh, minskar andelen fasta kostnader till strax under 50 procent för en lägenhetskund, enligt TT:s beräkning.

Men ändå:

– Det är ganska små incitament till att vara flexibel i sin elanvändning, säger Christian Holtz, elanalytiker på Sweco.

Enligt Johan Fält och Christian Holtz skulle dessutom elskatten kunna användas smartare. Nu är den utformad efter förbrukning, samma pris per kWh, oavsett om elpriset ligger på två kronor, som nu i vissa fall när det är smällkallt, eller noll öre under blåsiga för vindkraften gynnsamma dagar.

– Det borde vara ett procentuellt påslag, säger Fält.

Det skulle förmå företag och hushåll att spara när elnäten är närmast bristningsgränsen och tvärtom.

Olle Lindström/TT

Din totala elkostnad består av två delar och därmed två räkningar (Har man avtal med samma elproducent och eldistributör, exempelvis Vattenfall, kan man få båda avgifterna på en och samma räkning):

1. Elnätsavgiften, det vill säga elöverföringen i kablarna fram till ditt hushåll. Marknaden präglas av monopol, det finns bara ett elnät att välja på.

2. Elhandelsavgift. Det är den förbrukade elen — elektricitet du köper av valfri elproducent.

Elnätsavgift med effekttariff. Ett exempel baserat på Sollentuna Energi som infört effekttariffer sedan länge.

Fakturan består av:

En fast avgift (lägre än med dagens normala system)

En effektavgift (ju fler energislukande apparater som används samtidigt, desto högre effekt). Månadens högsta värden bestämmer avgiften.

Konsekvensen kan bli att du får en högre effektavgift än grannen även om du förbrukar mindre el totalt sett.

Elnätsavgift hos flertalet andra bolag består normalt av en relativt hög fast avgift plus en rörlig avgift för förbrukad el.