Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Valdemar Lönnroth: Därför kommer Postnord inte att gå i konkurs

Kriser, bristande lönsamhet och politiskt ifrågasättande – Postnord är åter i hetluften. Men det finns mycket tydliga skäl till varför bolaget inte är på fallrepet och brevbärarna kommer att fortsätta dela ut brev. I dagarna syntes rentav en liten ljusglimt.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Posten: en cyklande brevbärare som morsar när hen delar ut brev och paket och en byggnad med en gul eller orange skylt med ett blått posthorn på krönt med en kunglig krona. Är du född innan mitten av 1980-talet har du sannolikt minnen av gamla Postverket – en viktig del av Folkhemmet och ett varumärke som kunde nämnas i samma andetag som märken som Ikea eller Volvo. Posthornet syns fortfarande – med ett genomfört färgskifte. Och den cyklande brevbäraren lever – om hen hinner hälsa är en annan fråga. För bolaget har under det senaste åren kantats av kriser, som både har interna och externa orsaker och som lett till rationaliseringar.

En bra värdemätare på om ett statligt bolag har problem är mängden interpellationer från riksdagsmän – och det har varit många frågor om Postnord de senaste åren. Som när Skaraborgs Cecilia Widegren (M) för ett par år sedan ville veta vad regeringen gör för att säkra postutdelning i hela landet efter många klagomål om försenad och försvunnen post.

De missnöjda med Postnords brevutdelningen har ökat

I en undersökning som tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen gjorde i fjol framgår det att Postnords kunder faktiskt är nöjda med tillgången till serviceställen och närheten till dessa. Men när man tittar på brevhantering märks inte samma nöjdhet. Andelen som var missnöjda med brevutdelning var hela 21 procent. Över hälften av tillfrågade svenskar i enkätundersökningen uppgav också att de inte skickat några brev eller max fem stycken under hela föregående året – en drastiskt minskning.

I Sverige har brevvolymerna nämligen minskat med 40 procent sedan år 2000 och för Postnord med över 50 procent. I Danmark, det andra nordiska land där Postnord har en huvudmarknad, är minskningen än mer drastisk: mellan 2000 och 2018 var minskningen hela 82 procent. Men samtidigt har paketvolymerna stigit drastiskt. Orsaken stavas digitalisering. Folk skickar numera e-post eller skriver mer eller mindre viktiga meddelanden via sociala medier. Och paketökningen beror på e-handeln starka tillväxt om 15-20 procent per år. Men marginalerna på paketverksamhet är mycket lägre på grund av hård konkurrens från många aktörer.

Mot denna bakgrund är det inte så märkligt att det anrika bolaget prövas ekonomiskt. Men faktum är att den färska bokslutskommunikén från bolaget visar på en viss vinst – efter att bolaget genomför effektiviseringar och rationaliseringar. Och vinsten beror nästan uteslutande på den svenska verksamheten. För den danska visar tydliga minusresultat. Rörelseresultatet för hela Postnord landade på 184 miljoner kronor, vilket är mycket blygsamt för en omsättning på över 38 miljarder kronor. Men siffrorna blev i varje fall svarta efter flera år av röda resultatsiffror.

Postnord: Från bolagisering till nordisk verksamhet

1989: Posten blir ett bolag.

1993: Riksdagen beslutar om att avskaffa brevmonopolet – S och V röstar emot. Ny postlag inrättas som kräver en grundläggande service.

2000: Efter att postkontor lagts ned kräver staten att Posten har finansiell service – Svensk Kassaservice inrättas. 2007 avskaffades dessa kontor sedan behovet att ta ut kontanter minskat.

2008: I april kallar Posten och Post Danmark till presskonferens och förklarar att de vill gå ihop.

2009: I februari går affären igenom och det som kommer att heta Postnord bildas.

2015: Postnord effektiviserar och rationaliserar sedan brevvolymerna faller markant.

2017: Sedan brevvolymerna fallit drastiskt i Danmark och dansk personal behöver sägas upp tillför Danmark 1,8 miljarder och Sverige 400 miljoner i kapitaltillskott.

2018: Konsultbolaget McKinsey kommer fram till att Postnord bolaget blir allt mer olönsamt och kan behöva ägartillskott.

2019: I april får vd Håkan Ericsson sparken och Annemarie Gardshol blir ny vd.

2020: Det talas åter om att splittra Postnord i ett svenskt och ett dansk bolag och regeringen förklarar att man ska utreda Postlagen.

Källa: Postnord, regeringen och riksdagen

Två ödesdigra affärer av regeringen

Går vi in på den svenska delen av Postnord så landade resultatet på över en miljard, medan den danska verksamheten landade på ett minus på över 150 miljoner – vilket ändå var en kraftig uppryckning mot året innan. Och här kommer vi till en fråga som gjort Postnord till källa till frän debatt de senaste åren.

Det var februari 2009 och brinnande finanskris som bolaget skapades. Staten och regeringen med näringsminister Maud Olofsson (C) genomförde två ödesdigra företagsaffärer. Vattenfalls köpte holländska Nuon, vilket ledde till mångmiljardförluster. Och danska och svenska Posten gick samman. Det som väckt svensk ilska är att Danmark strax efter att ha skrivit under på att Sverige skulle ta en majoritetsägarandel av Postnord – med 60 procent – sedan undergrävde brevverksamheten affärer genom att lagstifta om att all informationsutväxling mellan myndigheter och medborgare i Danmark skulle bli digital. Brevverksamheten störtdök i grannlandet.

I den analys som gjordes från svensk sida 2009 nämndes bara positiva effekter: synergivinsterna skulle landa på över sju miljarder, Postnord skulle bli ”en trovärdig aktör i en tilltagande europeisk konsolidering” – bolaget skulle alltså ta marknadsandelar i Europa. Och det talas rentav om en börsnotering efter fem år. I stället slog digitaliseringen mycket hårdare än beräknat, proppen gick ur danska marknaderna och kostnaderna skenade.

Tydlig lag reglerar verksamheten

Denna månad kunde DN avslöja att konsultbolaget McKinsey i en hemligstämplad rapport rentav varnar de svenska ägarna för konkurs. I kölvattnet på detta har digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) förklarat att man ska se över postlagen. För Postnords verksamhet är inte vilken som helst: det framgår i postlagen att det ska finnas en posttjänst som innefattar hela landet och att den ska utföras med god kvalitet. Samtidigt har man från statlig sida velat att bolaget ska vara självfinansierande – vilket är en tydlig utmaning när marknaden för brev har vikit. Postnord har därför velat dela ut brev mer sällan, vilket infördes i ett första steg 2018, och höjt portot.

Men risken att bolaget skulle gå i konkurs är mycket liten – för enligt lagen ska någon nämligen dela ut post i form av brev i hela landet. Vilket också regleras av europeiska direktiv. Denna brevutdelning är kopplade till stora fasta kostnader med till exempel brevbärare och fordon. Något bra marknadsläge för någon annan marknadsaktör finns knappast. Men lagen säger att staten kan upphandla tjänsten – vilket betyder att ifall Postnord av finansiella skäl i framtiden inte klarar uppdraget lär alla vi skattebetalare få putta in pengar för att servicen ska ges. Om nu inte digitaliseringen med digitala brevlådor gör att kraven på en rikstäckande brevutdelning sänks betydligt, vilket nu utreds.