Därför kan förpackningarna inte återvinnas

Tillhör du dem som mödosamt sorterar, sköljer ur och bär iväg dina plastförpackningar till återvinningen i tron att de blir nya förpackningar? Snopet, men en del av den mödan är ännu förgäves.

Alla plastförpackningar är nämligen inte gjorda för att återvinnas. Svarta köttråg, svarta korvförpackningar och svarta färdigmatsförpackningar fungerar inte i plastsorteringen.

- Det visste jag inte, säger Helen Nordgren, som är och handlar i en stor Icabutik i en galleria i Solna.

Hon sorterar sina sopor, och tycker att det är en viktig insats för miljön. Men att en stor del av plastavfallet går direkt till förbränning var ny information för henne.

- Man gör så gott man kan. Men det är tydligt att det behövs mer kunskap både för konsumenter och producenter, säger hon.

Kunskapen brister

Det är nämligen där det brister, enligt Förpacknings- och tidningsinsamling, FTI, som svarar för att samla in olika typer av emballage och skicka vidare till återvinning. Förpackningarna är inte designade för att återvinnas. Ännu, vill säga. FTI har gett ut en manual till producenter, så att de ska kunna göra förpackningar som passar i återvinningen. Bland annat ska det svarta bort, liksom plastförpackningar som är gjorda av flera olika material.

- Vi älskar det färglösa, säger Håkan Ström, kommunikationsansvarig på FTI.

Optisk läsning

Han berättar att då plasten samlats in skickas den iväg till fabriker för sortering.

- Det görs med optisk läsning, och då syns inte den svarta färgen för läsarna.

Frågan är varför den svarta plasten överhuvudtaget finns i förpackningarna. Ingen kan svara säkert, men en anledning tros vara att maten ser bättre ut mot det svarta, och att exempelvis såsig köttsaft inte ser lika äcklig ut mot det mörka.

Fast nu börjar både livsmedelsbranschen och producenterna vakna. Ica har inlett ett projekt som innebär att förpackningar på alla deras egna varumärken nu successivt byts ut mot återvinningsbara, och Ica ställer också krav på sina leverantörer, berättar Maria Smith, chef för hållbarhetsstrategi på Ica.

- Vi för en dialog med alla våra leverantörer, men vi äger inte packutrustningen. Därför tar det lite tid, men alla leverantörer är med på att vi behöver förändra, säger hon och visar på hur vissa av Icas egna varumärken nu ligger i ofärgade eller ljusa plastlådor i stället för svarta, medan andra fortfarande har svart fulplast omkring sig.

Planen finns nu

Förändringar är också på gång för hela branschen, berättar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

- Branschen har inte haft tillräckligt fokus på design för återvinning. Men nu finns en plan, säger hon.

Till 2022 ska plastförpackningarna var återvinningsbara, och till 2030 ska alla plastförpackningar som används inom dagligvaruhandeln vara tillverkade av fossilfri eller återvunnen plast.

Långa tidshorisonter för att exempelvis bara byta en färg på trågen, kan tyckas, men Karin Brynell håller inte med.

- 2022 är väldigt snabbt. Det är inte bara färgen som behöver ändras, det är ofta hela förpackningen och typen av plast, förklarar hon.

Plast är ett komplext material, som kan bestå av olika komponenter, och förpackningar som innehåller flera olika typer av plast är svåra att ta rätt på, berättar hon.

Dessutom, ny teknik är på väg, och kanske kommer även den svarta fulplasten kunna återvinnas så småningom. Karin Brynell nämner att exempelvis en liten skiftning mot grått kanske kan göra att de optiska läsarna kan upptäcka den framöver.

Uppmanar fortsätta sortera

Men många konsumenter kan nog känna sig lite lurade av att den där påsen med plastskräp som de lagt sin möda på ändå inte kan återvinnas helt.

Maria Smith säger att hon förstår det, men vill ändå uppmana konsumenterna att hålla ut. Det kommer bli bättre snart, lovar hon.

Karin Brynell tycker dock att den största utmaningen är att konsumenter samlar in för lite plast, bara 47 procent av alla förpackningar.

- Vi måste få upp den siffran, säger hon.

TT: Kan konsumenterna lita på att plasten då tas om hand till återvinning?

- Ja, det tycker jag. Vi gör mycket mer i dag än för fem år sedan, och det kommer att bli ännu bättre, lovar Karin Brynell.