Den nya utvecklingen märks tydligt på Exportgatan på Hisingen. Där startade Humlans minilager 1988, verksamheten har sedan växt och i oktober förra året togs anläggningen över av bolaget 24Storage.
– När jag började här för nio år sedan var det få som visste vad vi sysslade med – nu har det blivit mycket vanligare att ha förråd utanför hemmet och de senaste åren har utvecklingen tagit en väldig fart, säger Sari Ölmgren, som driver två av bolagets anläggningar, i Göteborg och Borås.
Hon uppskattar att de flesta privatkunderna är mellan 45 och 50 år idag. De yngre förrådshyrarna ökar dock – och kunderna hyr också utrymmen under allt längre tid.
– Många tänker att de vill hyra tillfälligt i början, men sedan blir de kvar en längre tid. Det kan vara för att förvara ett dödsbo eller för att förvara saker som man vill att barnen ska ta över när de flyttar hemifrån – en del upptäcker också efter ett tag att de behöver ett förråd permanent, säger Sari Ölmgren.
Majoriteten privatpersoner
Runt två tredjedelar av 24Storages kunder är privatpersoner och anledningarna till förrådsefterfrågan är många och skilda. Någon behöver förvara möbler mellan en flytt, någon vill ha en plats för sitt bohag medan de jobbar eller studerar utomlands, en annan använder utrymmet till en samling som inte får plats hemma och en tredje behöver någonstans att förvar sin skidutrustning.
Michael Fogelberg, vd för 24Storage och ordförande för branschorganisationen Self Storage Association, är övertygad om att förrådstrenden håller i sig.
– Förrådsbranschen är bara i sin linda. Efterfrågan drivs av urbaniseringen och ändrade livsmönster och den utvecklingen fortsätter även framåt. I Göteborg finns det idag få anläggningar jämfört med i Stockholm – förvärvet av Humlans minilager är en del i att bygga upp en verksamhet här. Vi letar kontinuerligt efter nya lämpliga lokalen i Göteborg, säger han.
Bolaget startade 2015 och har idag åtta anläggningar med totalt cirka 3 000 förråd. Beläggningen ligger på runt 95 procent.
Speglar samhället
Helene Brembeck, professor i etnologi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, forskar just nu om trenden med hyrförråd. Hon har bland annat gjort studier på anläggningen på Exportgatan.
– Det är ett delprojekt i vårt större forskningsprogram Managing overflow, om hur vi hanterar överflöd. Hyrförråd är en av de metoder vi sett att människor nu tar till för att hantera sina grejer. Det har blivit ett slags väntrum för saker man inte riktigt vet vad man ska göra med. Det kan vara en fin soffa man ärvt men inte har plats för och inte heller kan med att slänga – då kan den förvaras i ett hyrförråd ett tag. Det är en del av en rationell hanteringsstrategi, säger hon.
Trenden speglar samhällsutvecklingen och får bland annat bränsle av att vi generellt flyttar mer och att vi både bor och lever annorlunda jämfört med tidigare.
– Vi är till exempel mer rörliga nu – både i betydelsen att vi flyttar mellan bostäder allt oftare och i betydelsen att vi flyttar in och ut ur relationer. Man vet kanske inte alltid hur länge man ska bo ihop med en partner och vill då behålla en del egna möbler medan man ser hur relationen utvecklar sig. Det finns heller inte lika många vinds- och källarförråd kvar till de lägenheter som finns i städerna – få har tillgång till den där ladan på landet där folk förut kunde ställa ut sina saker, säger Helene Brembeck.
Hon tror att trenden med hyrförråd håller i sig, men kanske byter inriktning framöver.
– Jag tror det skulle vara attraktivt att ha gemensamma förråd närmare hemmet, i bostadsområdena. Det skulle till exempel också kunna kombineras med uthyrning av verktyg eller en hyvelbänk. Jag tror också att det dyker upp mindre, lokala uthyrningsföretag – de senaste åren har vi istället sett hur större företag köper upp de mindre aktörerna, säger Helene Brembeck.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.