De fyra svenska storbankerna har nu redovisat sina bokslut för 2018. Överlag var resultaten i linje med de högt ställda förväntningarna. Lönsamheten är fortfarande mycket god, inte minst mot bakgrunden av att kredittillväxten har börjat stanna av och att man med de ihopsamlade vinsterna har ett större kapital att förränta.
Magstark kritik
Nordea och Handelsbanken fick kritik för att de inte höjde utdelningen. Den kritiken känns lite magstark mot bakgrund av den oroliga omvärlden och inte minst den svajande svenska bostadsmarknaden.
Att den nye storägaren i Nordea, Cevian med Christer Gardell, hötte med näven och kallade Nordeas resultat för "kapitalförstöring" kan ju ha bidragit till att ordföranden Björn Wahlroos väljer att kliva av styrelsen. Detta för att bereda väg för att även hans handplockade vapendragare på Nordea, VD Casper von Koskull, får kliva av.
Men det är ett tufft jobb att lyfta lönsamheten. För de stora och lönsamma pengarna finns inom svenska bolån.
Och mot denna guldkalv har de svenska bankerna redan en tung exponering. Backar vi till finanskrisen 2008 så var bolånemarginalen 0,2 procent enligt Finansinspektionen. Bolånemarginalen är skillnaden mellan vad bankerna tar i ränta från bolånetagarna och vad de själva behöver betala för att finansiera sig.
Enorm skillnad
Enligt Finansinspektionen är bolånemarginalen idag 1,55 procent. För bankerna ger detta en enorm skillnad. En marginal på 0,2 procent ger inte något överskott efter de direkta kostnader som bankernas bolåneinstitut har och de indirekta kostnader som finns ute i kontorsrörelsen.
Men en marginal på 1,55 procent innebär en mycket hög lönsamhet. Detta inte minst om man beaktar att egenkapitalkravet ligger på 3 procent, netto, för bolåneverksamheten.
Men det är inte bara bankernas marginaler som har ökat. Den samlade bolånestocken har dessutom mer än fördubblats på tio år. För Handelsbanken och Swedbank som tillsammans har halva den svenska bolånemarknaden så är bolånen helt avgörande för bankernas vinster. Lågt räknat står bolånen för minst 60 procent av Handelsbankkoncernens årsresultat i fjol. Samma sak gäller för Swedbank
Så den viktigaste förklaringen till att svenska banker är så mycket lönsammare än sina europeiska bankkollegor, som många gånger kämpar för sin överlevnad, som de båda nämnda tyska storbankerna, är den mycket höga lönsamheten på bolån. Tyska banker har inga bolån. De har särskilda hypoteksinstitut som svarar för detta.
Beaktar man att en banks traditionella roll är att förmedla sparande till företag som växer och investerar så blir det här lite konstigt. Den verksamheten verkar inte tjäna några pengar. Eller kanske för lite pengar för att den ska vara intressant för bankerna. Frågan är om det är bra för landet?