Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Comhems livs levande reklampelare, Judit och Judit alias Pernilla Parszyk och Carina Perenkranz.

Comhem har varit enda valet - nu finns alternativ

Med bredbands- och kabel-tv-operatören Comhems köp av statliga Terracoms dotterbolag Boxer så poolas kundbaserna hos två döende teknologier, koaxialkablarna och det marksända tv-nätet ihop till ett.

Tanken är att hålla greppet om dessa kunder som tjänsteleverantör när de migrerar över till riktigt bredband.  Den stora frågan är om Comhem/Boxer fyller någon funktion när de tappar sin monopolliknande position i den gamla världen.
Kabel-tv-företaget Comhem har sedan Telia sålde bolaget till riskkapitalfonden EQT 2003 varit en våt dröm för sina riskkapitalistiska ägare. Genom förvärv av inte minst kabel-tv-nät som byggts upp av de stora kommunala bostadsföretagen så har bolaget haft monopol på distribution av tv till stora delar av de svenska flerbostadshusen. Genom långa avtal med fastighetsägarna har kunderna i praktiken inte haft något val. Intjäningen har varit mycket god och investeringsbehoven små.

Bolaget har bollats vidare mellan olika riskkapitalfonder, varmed balansräkningen har fått sitt typiska utseende, där 86 procent av tillgångarna utgörs av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Det vill säga det egentliga kapitalbehovet för att driva verksamheten uppgår till ungefär 0 kronor, då rörelseskulderna finansierar hela verksamheten. Ett årlig kassaflöde på dryga miljarden har oavkortat kunnat skiftas vidare till ägarna, tidigare skattefritt via räntesnurror. Kundnöjdheten har alltid varit låg, även om de numera pensionerade rödhåriga tanterna Judit och Judit har distraherat den bilden. Det har inte spelat någon roll då valfriheten varit nära noll.
Men med en allt högre utbyggnadstakt av bredbandsnätet så har Comhems affärsmodell fått allt större sprickor. Det är också i det ljuset som man ska se beslutet att börsnotera verksamheten. Allt fler fastighetsägare i Comhemhus har eller borde inse att det är de som under många år i princip har gett bort dessa vinster till Comhem. Det finns nu alternativ.

Comhem har därför lagt stort krut på att just förbättra kundnöjdheten och bättra på tjänsteutbudet, som att öka snabbheten i de lokala näten och förbättra tjänsteinnehållet. Att paketera ihop bredbands- och tv-tjänster, samt tidigare fast telefoni, har varit melodien.
Och som tv-spelare har Comhem en stark position. De är största svenska distributör med 22 procent av marknaden. Genom förvärvet av marknadstrean Boxer, som har 19 procent, blir Comhem dubbelt så stor som tvåan Telia. Konkurrensverket borde kunna ha synpunkter på detta förvärv. Men med sedvanlig tandlöshet och hänvisning till att bredbandsframväxten gör att de gamla distributionsformerna är i utdöende så lär den gå igenom.

Per Lindvall. Bild: Lisa Thanner.
Per Lindvall. Bild: Lisa Thanner.

Men den existensiella frågan för Comhem blir om kunderna verkligen ser något mervärde i att köpa Comhems tv-paket i stället för att fritt välja det utbud som man själv vill ha. Men allting kanske går att sälja med mördande reklam, såväl konserverad gröt som tv-paket.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.