Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gabriella Moritz på Kompetenslaget tränar padel. Sedan ett par år tillbaka får hon så kallad svettlön från sin arbetsgivare när hon tränar.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Chefen vill att du svettas för lönen

Jogga och få högre lön? Allt fler arbetsgivare vill hålla koll på de anställdas hälsa och träningsvanor. Fysisk aktivitet ökar självskattad hälsa och minskar sjukfrånvaron. Samtidigt varnar forskare för enkla samband mellan träning och arbetsprestation.

- Jag vill påstå att det har två effekter – den fysiska och den mentala effekten. Är man frustrerad och tränar, så brukar man också komma tillrätta med det, säger Helene Lowall, verksamhetschef för HR-byrån Kompetenslaget med ett tjugotal anställa i Umeå, Luleå och Piteå.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För två år sedan introducerade företaget konceptet "svettlön" där anställda uppmuntrades att träna utanför arbetstid mot en ersättning i form av 50 kronor per pass. Den maximala svettlönen är 6 000 kronor om året och de flesta av företagets anställda får ut maxbeloppet. Inte bara löpning och gymträning räknas utan även aktiviteter som ridning och snöskottning – så länge du svettas.

- Det viktiga syftet är att folk ska röra på sig. Vi sitter ganska mycket stilla i våra jobb. Motkravet är att man går med i vår Facebookgrupp och synliggör att man faktiskt gör det här.

Mottagandet har varit övervägande positivt, säger Helene Lowall. Sedan svettlönen infördes upplever hon att gapet mellan dem som tränar och dem som inte tränar minskat eftersom värdet på vardagsträningen höjts. Likaså har sjukfrånvaron minskat radikalt.

Starkare organisation

Att fysisk aktivitet ökar hälsa och välbefinnande råder det knappast någon tvekan om. Allt fler arbetsgivare går ett steg längre och påstår att träning ökar effektiviteten hos medarbetarna.

En av dem är Henrik Bunge som introducerade obligatorisk träning på arbetstid när han tillträdde som vd för klädmärket Björn Borg. Likaså infördes obligatoriska konditionstester två gånger om året för att utvärdera de anställdas hälsa.

- Organisationen i dag har blivit 300 procent starkare än vad den var 2014. Sen kan vi se att affärsresultaten har blivit bättre. När vi började den här resan omsatte vi 500 miljoner. Nu omsätter vi 700 miljoner.

Valet att lägga träningspasset på arbetstid motiverar han med att träningen annars lätt prioriteras bort. Argumentet att arbetsgivaren inte ska bestämma över anställdas hälsa köper han inte.

- Om de blir sjuka är det min skyldighet att ta fram åtgärdsprogram för att hjälpa dem bli friska igen, att återetablera dem i arbetet.

Medarbetare som mår bra presterar även bättre, resonerar han.

- Det finns massvis med bevis för att fysisk träning skapar förutsättningar för att du ska bli en mycket bättre person. Vi vill skapa ett sammanhang på Björn Borg där man blir så bra man kan bli, säger Henrik Bunge.

Inget enkelt samband

Men att tro att det finns enkla samband mellan hälsa och arbetsprestation är farligt anser Carl Cederström, forskare vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.

- Det finns ett begrepp som kallas för biomoral som innebär att man anses vara en bättre chef, en bättre medarbetare, en bättre förälder, ja kort sagt en bättre människa om man tränar.

Detta synsätt är relativt nytt, anser Carl Cederström och påpekar att få skulle ha ifrågasatt Winston Churchills eller Jan Stenbecks ledarskap utifrån deras träningsvanor.

En annan trend är att arbetsgivare får allt större inflytande och kontroll över medarbetares liv och att gränsen mellan livet på arbete och fritiden håller på att brytas ned.

- Att låta arbetstagare göra konditionstester kontinuerligt blir ett sätt för arbetsgivaren att få insyn och kontroll över aspekter av människors liv som tidigare låg utanför arbetsgivarens insyn, säger Carl Cederström.