Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

När Charlotta Gummeson började som vd för Sahlgrenska Science Park för ett halvår sedan intervjuade hon företrädare för akademin och näringslivet för att få veta vad de främst behöver: att det blir lättare att hitta rätt kompetens, lättare att hitta finansiering när man vill ta nästa steg och utveckla något nytt, och så nätverka.

Charlotta Gummeson: Västsverige börjar hamna på kartan

När jag ringer Charlotta Gummeson för att boka intervjutid sitter hon i intervju med den kreddiga amerikanska businesstidningen Forbes magazine.

Det verkar finnas ett stort intresse för er?
– Absolut. Det handlar i botten om ett intresse för Sverige och Västsverige. Vi är ett litet land, men vi har oerhört mycket kompetens och en fantastisk miljö för innovationer. Tänk bara på Losec och Brånemarksimplantat – jättestora innovationer globalt, som kommer från Västverige. Jag kommer från industrin och vet att man i resten av världen ser Sverige som ett VIP-land att ha kliniska studier i. Och att flera länder ser vad Sverige gör, för att sedan göra likadant. I Sverige jobbar 40 000 människor i life science-industrin, varav 10 000 i Västsverige, plus massor av människor inom akademin. Stockholm känner världen till, och likaså Medicon Valley, alltså Öresundsregionen. Men nu börjar Västsverige hamna på kartan, mycket tack vare Lindholmen Science Park. De har lyckats få dit stora bolag, högteknologiska och internationella projekt. När it-världen tittar på Europa tittar de på Lindholmen. Min förhoppning är att allas ögon på samma sätt ska dras till Sahlgrenska Science Park, inte minst när vi får hit den 85 000 m2 stora satsningen Sahlgrenska Life.

Vad är det ni gör här egentligen, då?
– Vi stöttar bolag på vägen från forskningsresultat eller idé till att något kommer ut på marknaden. Hittills har vi stöttat 200 bolag på den vägen, som i vår bransch kan vara väldigt lång. Undantaget är digital hälsa, där kan det gå lite snabbare. Ett exempel: en kardiolog på Sahlgrenska tröttnade på att ge sina hjärtinfarkts-patienter en lunta med papper om att de måste sluta röka, börja motionera och äta sunt. Forskning visar nämligen att bara 12 procent gör några livsstilsförändringar. Hans idé var en app som uppmuntrar till och registrerar förändringar. Vi bidrog till att ta fram en hållbar affärsmodell som når ut i världen. Nu har idén utvecklats till ett bolag med ett tjugotal anställda och fortsätter expandera. Vår roll är att ta reda på hur behoven och marknaden ser ut, vilka konkurrenter som finns och vem som vill investera. Poängen är att vi är behovsstyrda, vi ska bara göra saker branschen önskar av oss. Min dörr står nästan alltid öppen här, och folk tittar in med olika idéer hela tiden.

Bild: Anders Hofgren.

Du började som vd för ett halvår sedan. Hur har du förstått var du ska börja?
– Först gällde det att ta reda på vad ägarna vill få ut av oss. Vi har en bred ägarbas som vill att vi tar ett samlat grepp om den här ganska fragmenterade branschen. Det finns 540 bolag i regionen, det tas många bra initiativ och alla behövs, men någon måste samordna alltihop och skapa en konkret miljö där man kan göra det. Jag har intervjuat företrädare för akademin och näringslivet och frågat vad de behöver just nu. De behöver tre saker: att det blir lättare att hitta rätt kompetens, lättare att hitta finansiering när man vill ta nästa steg och utveckla något nytt, och så nätverka. Ett exempel är att vi sedan i januari haft 1 500 personer här på olika event och möten för att branschen ska kunna mötas. 

Hur mycket kan ni hjälpa till med själva investeringarna?
– Det vi gör är framför allt att paketera Västsverige och visa potentiella investerare den här miljön. Vi kan hålla koll på när olika fonder öppnar eller när det är ett stort intresse för att investera, och i vad. Vi stöttar team som vill sätta upp en life science-fond i Västsverige och flera initiativ har redan tagits där vi är med. Jag vill poängtera att det är bolagen själva som ska förhandla, men vi kan hjälpa dem att förbereda sig för att det ska gå så bra som möjligt. Och vara ett nav för att investerare och bolag ska komma i kontakt.

Det låter som att ni främst hjälper startups?
– Det framstår ofta som det, men mitt uppdrag är att få med de stora också. AstraZeneca, Mölnlycke och andra behöver också dialog och utveckling. Dessutom har de en massa kompetens som vore väldigt värdefull för de mindre bolagen att ta del av – det är därför det är så viktigt att de möts. Och så har de ofta spännande idéer som de av strategiska skäl inte längre satsar på. Jag skulle gärna vilja hitta ett system för att få de idéerna att förverkligas, kanske av ett helt annat bolag?

Är det något investerarna helst sätter sina pengar i just nu?
– Digital hälsa. Läkemedel tar ofta lång tid, lösningar inom digital hälsa ger return of investment mycket snabbare. Allt som händer i den här världen kräver att det finns riskvilligt kapital. Inte sällan är det entreprenörer som själva gjort en intressant resa som bidrar. Jag tycker det är viktigt att politikerna förstår att de måste underlätta för de som vill göra det. Hitta skatteupplägg som gör att pengarna inte flyttar härifrån, utan att entreprenörerna kan tjäna pengar på nya idéer igen. Folk i den här branschen sliter oerhört. Häromdagen träffade jag en som inte haft råd med spårvagnskort den senaste tiden. Men hen kanske blir miljonär om några år. Och tänk att då få ha kvar hen här, i Västsverige, och låta hen vara mentor för ett annat bolag. Den typen av cykler vill vi vara strukturen och navet för.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.