Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade reformer för 4,5 miljarder i vårändringsbudgeten. Dessa finansieras genom besparingar och höjda skatter. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Budgetens vinnare och förlorare

Regeringens klimatfokuserade vårbudget finansieras krona-för-krona. Det betyder att reformerna betalas genom besparingar och höjda skatter. Här är vinnarna och förlorarna på de finanspolitiska förslagen.

Vårändringsbudgeten som presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S) på onsdagsmorgonen innehåller reformer på 4,5 miljarder kronor. Förslaget har en grön inriktning, där stora delar av investeringskakan går till klimat- och miljösatsningar. Utöver de 750 miljoner kronor som går till att stärka Klimatklivet – stödet som regioner och kommuner kan söka för att driva igenom klimatåtgärder – investerar regeringen 100 miljoner för att göra den svenska industrin grönare (Industriklivet).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men såväl finansministern som Konjunkturinstitutet har slagit fast att utrymmet för ofinansierade reformer är lika med noll. Det innebär att varje spenderad krona måste komma från likvärdigt stora besparingar och skattehöjningar. Bland annat väljer regeringen i sin budget att behålla flygskatten. En annan åtgärd är avräkningen av det svenska biståndet.

Vinnare

För gemene man innebär den föreslagna budgeten exempelvis lättnader i momsen för digitala tidningar och e-böcker.

– Vi kan hoppas att det här slår igenom på konsumentsidan med sänkta priser på digitala abonnemang och prenumerationer, säger Avanzas sparekonom Johanna Kull.

Vidare väljer regeringen och samarbetsparterna C och L att behålla subventionerna för ruttjänster – glädjande besked för dem som brukar hushållsnära tjänster och de företag som erbjuder dessa.

– Det här innebär att breddningen av rutavdraget som M och KD drog igenom blir kvar. Det är en återgång till hur rutavdraget såg ut tidigare, det vill säga 50 000 kronor per person och år från och med 1 juli i år, säger Johanna Kull.

En annan budgetpost är att företagare som anställer unga i åldern 15-18 år får sänkt arbetsgivaravgift.

– Målet med den här politiken är att främja extrajobbandet på helger och på lov, säger Johanna Kull.

Förlorare

Enligt sparekonomen märks det att vårbudgeten är ett resultat av flera partiers olika viljor och inriktningar. Vårändringsbudgeten förändrar exempelvis inte M och KD beslut att slopa avdraget för fackavgifter.

– Den blev mycket kortvarig. Det här får ses som en eftergift åt C och L av Socialdemokraterna.

För svenska konsumenter kommer höjningen av kemikalieskatten innebära högra priser i butikerna.

– Man höjer skatten på kemikalier vilket gör elektronik- och vitvaruprodukter dyrare. Detta som en del av den gröna skatteväxlingen mot en giftfri hemmamiljö. Exempelvis kommer skatten på ett kylskåp öka från 320 kronor till 440 kronor. En relativt liten höjning i relation till hur sällan vi köper kylskåp, säger Johanna Kull.

Så påverkar budgeten dig:

• Flygskatten bibehålls.

• Skatten på kemikalier höjs, vilket leder till högre priser på elektronik och vitvaror. Exempelvis höjs skatten på en bärbar dator med 60 kronor.

• Taket för rutavdraget höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och år. Tidigare ålderskrav tas bort.

• Lägre skatt på gåvor till ideell verksamhet. För att ha rätt till skatterabatten måste gåvan uppgå till minst 200 kronor per tillfälle och minst 2 000 kronor per år. Skattelättnaden är 25 procent men kan som max uppgå till 1 500 kronor per person och år.

• Bensin- och dieselskatten kommer framöver endast räknas upp med inflationen, till skillnad från dagens indexering som gäller inflationen plus 2 procentenheter. Skattehöjningarna blir alltså lägre framgent.

• Gratis inträde på statliga museer återinförs.

• Avdraget för fackavgiften slopas.

• Lägre moms för digitala tidningar och e-böcker, från 25 till 6 procent.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.