Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Budgeten får ordning på studentekonomin

Enligt en undersökning av CSN tycker studerande att deras ekonomiska situation blivit tuffare de senaste åren. Familjeekonomen Sharon Lavie på Ikano bank är inte förvånad. Här ger hon tips om hur du får ekonomin att gå ihop.

Vartannat år gör Centrala studiestödsnämnden (CSN) en undersökning om hur landets studenter upplever sin ekonomiska situation. Den senaste enkäten som genomfördes under 2017 och presenterades i våras visar att det blivit tuffare att vara student sedan 2015.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Av CSN-rapporten Studerandes ekonomiska och sociala situation 2017 framgår det att 65 procent av de svarande tycker att deras ekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en minskning med två procentenheter sedan 2015. Hela 61 procent av de som har både studiemedel och lån uppger att pengarna inte täcker alla levnadsomkostnader.

ATT EKONOMIN FÖR studenter sakta utvecklats negativt är inget som överraskar Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

– Nej, vi har märkt i många år nu att många studenter har det knapert. För även om vi inte haft någon hög inflation, så har priserna ökat mer än studiemedlen och det gäller inte minst hyror. Marginalerna är små och minsta avvikelse kan spräcka budgeten, säger Sharon Lavie. 

Just att göra en budget är det enskilt viktigaste verktyget för att få  ordning på sin ekonomi. Inte minst om man just har flyttat hemifrån är det viktigt att sätta sig ner och gå igenom vilka fasta och rörliga utgifter man kommer att få och vilka som kan påverkas.

– Försök få med allt. Inte bara hyra, mat och mobil, utan även hemförsäkring, toapapper, husgeråd, möbler, kläder och nöjen. Och jämför gärna avtal för mobil, försäkring och eventuell el, säger Sharon Lavie.

ANDRA TIPS ÄR att fundera på att bo ihop med någon för att få ner den största kostnaden, hyran, som för över hälften av studenterna slukar mer än 4 000 kronor i månaden.

– Plus att laga all mat hemma och cykla i stället för att åka kollektivt. Då kanske man dessutom kan strunta i gymkort. Många bäckar små blir tillsammans en hel del. Sedan gäller det förstås att hålla sig till budgeten. Annars kan det bli väldigt mycket makaroner i slutet av månaden, säger Sharon Lavie.

Hon har gjort ett exempel på en budget (se grafiken här ovan) som visar hur små marginaler en student kan ha. I exemplet får studenten bara 99 kronor över. Därför kan det vara värt besväret att leta reda på och söka stipendier. Liksom att söka bostadsbidrag för den som är berättigad till det.

MEN DET VANLIGASTE sättet att förbättra ekonomin är nog trots allt att arbeta vid sidan av studierna. Enligt CSN-rapporten gör 40 procent det. Det gäller dock att hitta en balans så att inte studierna blir lidande, att se till att betala rätt skatt och att stämma av inkomsten mot ett eventuellt bostadsbidrag för att slippa bli återbetalningsskyldig.

Ur ekonomisk synvinkel kanske det också är bra att innan man börjar plugga ställa sig den övergripande frågan: är projektet är lönsamt?

– En relevant fråga som många kanske inte funderar på. Mitt generella svar är att en högskoleutbildning är lönsam, men man bör kolla framtidsprognoser yrke för yrke. Att utbilda sig till ingenjör, läkare eller lärare kommer troligen att vara lönsamt även framöver, men bland mer nischade yrken bör man kolla vad branschen spår. Bäst är förstås att läsa något man tycker är intressant och roligt, men man ska kanske inte vara helt blind för verkligheten, säger Sharon Lavie.

Och att ta studiemedel och studielån från CSN är en bra affär?

– Ja, eftersom räntan just nu är minimal är det än lönsam affär. Det är svårt att hitta bättre lån, säger Sharon Lavie.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.